Daniel Helldén

Yimby delar ut ett årligt pris till en person, institution eller projekt som främjat hållbar urbanitet. I år ger vi priset till Daniel Helldén, före detta trafikborgarråd i Stockholms stad för Miljöpartiet.

Insikten att täta städer är resurseffektiva och trevliga är själva fundamentet för YIMBY. En tät stad behöver utrymmessnål trafik, och de mest utrymmessnåla transportmedlen är tunnelbana och cykel. Att omfördela mark från bilen och ge till cykeln är ett politiskt vågat projekt, som gjort en mycket utskälld politiker av Daniel Helldén. Därför känns extra aktuellt för YIMBY att gå ut och ge stöd till Daniel Helldéns trafikpolitik i Stockholm, utan att i övrigt ta ställning för eller mot något parti.

Helldén är också aktuell tack vare Stockholms gågator. Ingenting uppvisar den täta stadens storhet såsom en välbesökt gågata med folk som kan träffas och ha det trevligt och andas i lugn och ro. Extra kul när nu flera andra kommuner försöker skapa gågator.

Vi hoppas att insikterna om gågatorna och fokuset på cykeln sprids till fler politiker i Stockholm.

YIMBY Stockholm om: yimbypriset

Bloggar om: yimbypriset

Det har meddelats att Stockholms Stad och Region Stockholm kommit fram till en kompromiss om den nya gång- och cykelbron vid Slussen, en bro som varit tänkt att gå längs tunnelbanebron och ha anslutningar från såväl gatuplanet som från kajplanet.

Länge tycks staden och regionen (i form av Trafikförvaltningen/SL) ha undvikit all form av konstruktiv dialog, och i stället ägnat sig åt passivt aggressivt beteende som nu kostat Stockholmarna åtskilliga miljoner kronor till ingen nytta.

Vad betyder då överenskommelsen? Jo, den betyder att gång- och cykelbron flyttas längre bort från tunnelbanebron och att rampen från kajplanet stryks. Inte senareläggs alltså, utan stryks. Slussenprojektet meddelar att överenskommelsen är politiskt förankrad, och att projektet därmed inte längre kommer att sträva efter att en ramp från kajplanet blir byggd.

Det är förstås naturligt att Slussenprojektet inte tar på sig att självt bygga något som kortsiktigt inte kan realiseras, men att däremot utforma den nya gång- och cykelbron så att den inte i ett senare skede kan kompletteras med en ramp från kajplanet vore oansvarigt. Troligen kommer ju Nya Slussen att användas under 75-100 år, och att därför låsa fast Stockholmarna vid en dålig lösning för hela denna tid vore mycket olyckligt.

YIMBY Stockholm om: cykelinfrastruktur, Nya Slussen, SL, Stockholms stad, bro, kortsiktighet

Bloggar om: cykelinfrastruktur, Nya Slussen, SL, Stockholms stad, bro, kortsiktighet

Det är dags att nominera kandidater till Yimbypriset i Albert Lindhagens minne.

Yimbypriset kan delas ut till en person, en organisation, en institution, ett projekt eller ett initiativ som under 2023 har främjat urbanismens principer.

Skriv ditt förslag till pristagare med motivering, i facebooktråden, eller som kommentar på det här inlägget.

Nomineringar är öppna till och med den 24 november.

Tack på förhand!

YIMBY Stockholm om: yimbypriset

Bloggar om: yimbypriset

Nätverket Yimby beslutade i december 2023 att dela ut årets Yimby-pris till Spacescape AB.
Vi har äntligen fått tillfälle att ha prisutdelning. Den kommer hållas på Spacescapes kontor den 9 september.

Motiveringen lyder:
"För att ändra verkligheten så måste man förstå den. Spacescape grundar sig på allt ifrån hård statistik till samtal med små barn när så krävs, och levererar statistik och kartor som på ett enkelt sätt förklarar hur människor mår bra, och hur deras boende påverkar deras livsval. För den som vill diskutera stadens framtid på ett seriöst vis så har Spacescape byggt ett utmärkt bibliotek."

YIMBY Stockholm om: yimbypriset spacescape

Bloggar om: yimbypriset spacescape

YIMBY har lämnat in ett yttrande om Detaljplan för Västra Hagastaden.
Du kan läsa vårt yttrande som PDF här. Plandokumenten kan läsas här.

YIMBY Stockholm vill härmed lämna sina synpunkter på samrådsförslaget för Västra Hagastaden. Vi är generellt positiva till planens ambitioner att skapa en urban miljö med blandad bebyggelse och verksamheter som binder samman Stockholm och Solna. Dock ser vi några utvecklingsmöjligheter för att förbättra områdets långsiktiga hållbarhet och urbana kvalitet.

1. Gränsvacuum och integration med omgivningen
Vi ser med oro på risken att planområdets sydvästra del blir ett gränsvacuum, där det finns en risk för bristande integrering med den omkringliggande stadsväven, särskilt mot Solna. Denna del av området ligger något avsides och riskerar att bli isolerad, vilket kan skapa döda ytor och ett mindre attraktivt stadsrum.

Förslag:
För att motverka detta föreslår vi att man överväger en högre signaturbyggnad i planområdets sydvästra del. Detta skulle fungera som en tydlig markör och knutpunkt mellan Stockholm och Solna, på samma sätt som Norra Tornen fungerar vid Torsplan. En sådan byggnad skulle inte bara förbättra den visuella kopplingen mellan stadsdelarna, utan även minska gränsvacuumet genom högra exploateringstal och tydligare närvaro för platsen i stadsrummet. Genom att ge byggnaden en stark närvaro i stadsbilden kan man förstärka områdets roll som en naturlig förlängning av både Stockholm och Solna, snarare än att skapa ett isolerat och odefinierat mellanrum.

2. Densitet och blandstad
YIMBY Stockholm välkomnar ambitionen att skapa en blandning av bostäder, arbetsplatser och samhällsservice i Västra Hagastaden. Dock anser vi att planen skulle kunna tjäna på att ytterligare öka densiteten i vissa delar av området.

Förslag:
Genom att bygga på höjden kan fler bostäder och verksamheter inrymmas, vilket inte bara möter det stora behovet av bostäder i Stockholm utan även bidrar till en mer levande stadsdel. Ett ökat befolkningsunderlag skapar bättre förutsättningar för lokal handel, restauranger och service. Det stärker även kollektivtrafikens användning och ekonomiska hållbarhet, vilket är i linje med Stockholms mål att minska bilberoendet och främja hållbara transportmedel.

3. Kollektivtrafik och hållbar mobilitet
Vi uppskattar att planen lägger stor vikt vid hållbarhet och tillgång till kollektivtrafik. För att ytterligare förbättra områdets tillgänglighet och uppmuntra till gång- och cykeltrafik anser vi att gång- och cykelvägarna bör vara välkopplade till centrala delar av både Hagastaden och Solna. Ett väl utvecklat nät av cykelbanor som kopplar samman med både innerstaden och Solna är avgörande för att främja hållbara transportalternativ.

4. Grönska och offentliga rum
Planförslaget innehåller positiva inslag av grönska och offentliga rum. Vi vill dock understryka vikten av att dessa ytor är funktionella och välutnyttjade för att undvika överblivna platser utan tydlig funktion.

Förslag:
De gröna ytorna bör designas för att vara flexibla och användbara under olika årstider, och integreras med den övriga stadsmiljön på ett sätt som uppmuntrar till spontana möten och aktiviteter. Genom att skapa inbjudande offentliga rum som är tillgängliga för alla åldersgrupper och intressen kan man stärka den sociala sammanhållningen i området.

Avslutande kommentarer
Sammanfattningsvis är YIMBY Stockholm positiva till mycket av det som föreslås i detaljplanen för Västra Hagastaden. Vi anser dock att området kan utvecklas ytterligare genom att öka densiteten, förbättra integrationen med omgivningen och genom att undvika gränsvacuum i områdets sydvästra del. Vi hoppas att våra synpunkter tas i beaktning och ser fram emot att följa utvecklingen av detta viktiga projekt.

YIMBY Stockholm om: yttrande, hagastaden, västra hagastaden, norra station

Bloggar om: yttrande, hagastaden, västra hagastaden, norra station

YIMBY har lämnat in ett yttrande om Detaljplan för del av Norrmalm 4:41 i stadsdelen Norrmalm.
Du kan läsa vårt yttrande som PDF här.
Plandokumenten kan läsas här.

Yttrande över detaljplan för del av Norrmalm 4:41
- "Klara City View"



Bild från plandokumenten

YIMBY Stockholm lämnar härmed sitt yttrande över förslaget till detaljplan för del av Norrmalm 4:41. Vi anser att området har potential att bli en central del av Stockholms framtida utveckling och välkomnar ambitionerna att förbättra tillgängligheten, stadsmiljön och stärka kopplingen till stadens vattenrum. Vi noterar även att våra synpunkter delvis sammanfaller med och delvis kontrasterar mot Skönhetsrådets yttrande, men syftar i grunden till att uppnå en mer attraktiv, hållbar och levande innerstad.

Vi ser positivt på att den överdimensionerade trafikstrukturen ifrågasätts, liksom att gång- och cykeltrafik samt publika verksamheter lyfts fram. Dessa åtgärder kan bidra till en mer dynamisk och sammanhållen stadsmiljö vid Klara sjö.

Trots detta avstyrker vi planen i dess nuvarande form, eftersom den inte utnyttjar platsens exceptionella förutsättningar fullt ut. Byggnadens höjd på endast nio våningar framstår som anmärkningsvärt låg och missar en närmast självskriven möjlighet att utnyttja detta unika läge optimalt. Med tanke på närheten till Stockholms centralstation, det omgivande kollektivtrafikutbudet och den centrala positionen i stadens kärna hade en betydligt högre exploatering kunnat markera platsens betydelse på ett helt annat sätt. Här finns en unik chans att skapa en modern signaturbyggnad som, likt Stadshuset och Kungstornen en gång gjorde, kan markera vår tids visionära och djärva stadsutveckling. Genom historien har Stockholm vågat introducera banbrytande former och höjder i stadsbilden, och denna tradition bör återupplivas.

Samtidigt vill vi framhålla att riksintresset för kulturmiljövård inte bör tolkas som ett direkt hinder mot nyskapande och höjd. Idag finns en tendens att hantera riksintresset alltför begränsande, vilket riskerar att hämma stadens naturliga utveckling och förnyelse. Istället för att se riksintresset som en broms mot djärva grepp bör man tolka det mer dynamiskt. En väl genomförd, högre och arkitektoniskt stark bebyggelse kan fördjupa dialogen mellan stadens historiska lager och dess framtid, och därigenom förstärka Stockholms identitet som en stad som respekterar sitt förflutna men samtidigt vågar blicka framåt.

1. Utmaning av inskränkta perspektiv
Konsekvensanalysen för kulturmiljövården gör problematiska och subjektiva påståenden om att en högre byggnad vid Klara sjö skulle "konkurrera" med Stadshuset och "störa balansen" i Stockholms stadssilhuett. Detta konservativa perspektiv har gång på gång visat sig hämma stadens utveckling. Vi vill kraftfullt ifrågasätta denna ståndpunkt och framhålla att en högre byggnad vid denna plats inte bara kan harmoniera med Stadshuset utan också förstärka dess betydelse. Med rätt utformning kan en ny signaturbyggnad bidra till en modern tolkning av Stockholms historiska lager och skapa en dialog mellan dåtid och framtid.

Det är hög tid att Stockholm omfamnar en mer dynamisk syn på stadsutveckling och tillåter nya landmärken att utvecklas vid sidan av de historiska, som tillsammans stärker stadens identitet och attraktion.

2. Rivning av Klarabergsviaduktens ena bro och breddning av kajplanet
Eftersom Klarabergsviaduktens förlängning i det s.k. Serafimergenombrottet aldrig kommer att genomföras, anser YIMBY att det bör utredas om den södra av Klarabergsviaduktens broar över kanalen kan rivas. Detta skulle möjliggöra en mer genomgripande omgestaltning av området. Genom att avlägsna en onödig trafikbro kan kajplanet breddas och en tydligare, mer sammanhållen kontakt med vattnet etableras. På så sätt kan en förlängning av Klarabergsgatans icke-bilprioriterade stråk skapas från Sergels torg och västerut, vilket i sin tur frigör mer utrymme för rekreativa ytor, uteserveringar och grönska längs kajen.

Placeringen av den nya bebyggelsen kan i samband med detta flyttas närmare viadukten, med en trottoar mot Stockholm Waterfront och en gata som separerar byggnadskropparna. Detta ökar stadsmässigheten och minskar de visuella och fysiska barriärer som idag hindrar området från att upplevas som en sammanhängande del av innerstaden.

3. Höjden, volymen och blandningen av funktioner i byggnaden
Att föreslå en byggnad om endast nio våningar i detta unika läge är ett tydligt exempel på att potentialen för platsen inte tillvaratas. Med närheten till centralstationen och stadens huvudsakliga kollektivtrafiknav är det svårt att hitta ett bättre läge i Sverige för högre bebyggelse. En högre byggnad bör inte bara innehålla fler arbetsplatser och publika funktioner som restauranger, utsiktsplatser och kulturinslag, utan även bostäder. City är idag i huvudsak arbetsplatsdominerat och behöver mer stadsliv även på kvällar och helger. Genom att tillföra bostäder på denna plats skapas en bättre balans mellan boende, arbete och rekreation, vilket bidrar till ett mer levande och tryggt område dygnet runt.

Platser vid vatten är särskilt lämpade för högre bebyggelse. De unika vyerna mot vattenrummet höjer inte bara det arkitektoniska värdet utan stärker också bilden av Stockholm som en vattennära metropol. Högre byggnader vid vattnet signalerar att staden vågar utnyttja sina mest attraktiva lägen för att skapa urbana landmärken och möter framtidens behov av en tät, klimat- och kollektivtrafikanpassad stadskärna.

4. Trafikstrukturen och koppling till Stockholm Waterfront
Vi välkomnar ambitionen att ersätta Klarasjörampen med en gång- och cykelförbindelse, men ser möjlighet att gå ännu längre. Förutom att riva viaduktens södra bro bör trottoarer och gångstråk anläggas längs Centralbron, kopplade till Stockholm Waterfront Building. Detta skulle överbrygga dagens trafikdominerade barriärer och skapa en mer sammanhängande stadsväv. Genom att ersätta rampstrukturer med promenadstråk, övergångsställen och publika ytor knyts den nya bebyggelsen bättre samman med Waterfront-området och intilliggande stadsdelar.

5. Kajstråket och offentliga rum
Varje meter av frigjord kajyta är värdefull. Genom att skapa en bredare kajpromenad, förse den med sittplatser, grönska och uteserveringar samt integrera den nya gång- och cykelförbindelsen i en övergripande strategi för attraktiva offentliga rum, kan Klara sjö bli ett välbesökt och omtyckt stråk. Detta stärker stadens identitet som en vattennära stad och ökar områdets trivsel och trygghet. 6. Modigare och hållbar arkitektur, inklusive vindkomfort
Byggnadens arkitektoniska gestaltning bör vara modigare och mer inspirerande. En högre byggnad av hög arkitektonisk kvalitet kan förstärka stadens identitet och bli en symbol för vår samtid. Att området berör riksintresset för kulturmiljövård behöver inte hindra en djärvare arkitektur – snarare kan en kvalitativt gestaltad, högre byggnad berika stadsbilden och skapa en konstruktiv spänning mellan nytt och gammalt.

Samtidigt bör byggnadens utformning beakta vindförhållandena vid markplan. Erfarenheter från andra höga byggnader i Stockholm, exempelvis Norra Tornen i Hagastaden, visar att otillräcklig hänsyn till vindförhållanden kan leda till obehagliga kastvindar. För att minska nedåtgående vindströmmar bör man överväga:

• Vindavvisande element såsom markiser, baldakiner eller utskjutande takdelar för att bryta nedåtriktade vindar innan de når marknivå.
• Terrasser och avsatser på olika höjder som kan störa vindflödet och förhindra att starka vindar kanaliseras ned mot gatan.
• Grönska och vegetation nära fasaderna för att skapa naturliga vindskydd och samtidigt bidra till en mer inbjudande stadsbild.

Dessa åtgärder förbättrar både vindkomforten och den övergripande trivseln i stadsrummet, vilket är avgörande för att markplanet ska bli en välfungerande mötesplats för människor.

7. Småskalig variation i markplanet, gröna tak, kopplingar, volymvariation och utsiktsmöjligheter
Utöver de tidigare framförda synpunkterna vill YIMBY betona att arkitektoniska skisser idag visar på en storskalighet i fasaderna som inte nödvändigtvis skapar det attraktiva stadsrum vi eftersträvar. För att säkerställa ett levande och varierat utbud av verksamheter bör markplanet utformas mer småskaligt, med plats för flera olika verksamheter, butiker och restauranger. Detta ökar chansen att området blir både dynamiskt och inbjudande för stadens invånare och besökare under dygnets alla timmar.

Att integrera grönska i form av exempelvis gröna tak kan förbättra stadsmiljön och bidra till ett mer inbjudande helhetsintryck, samtidigt som det ligger i linje med stadens övergripande hållbarhetsambitioner. Vidare kan en variation i volymer, fasadmaterial och arkitektoniska uttryck ge ett mer komplext och intressant stadsrum, som bättre knyter an till omgivande stadsdelar och pågående utvecklingsprojekt.

Slutligen bör möjligheten att erbjuda allmänheten tillgång till utsiktsplatser eller publika takterrasser beaktas. Detta skulle ge stadens invånare och besökare en ny dimension av stadsupplevelsen, stärka platsens attraktionskraft och bidra till att göra området till en verklig tillgång för hela Stockholm. Slutsats
YIMBY Stockholm avstyrker planen i dess nuvarande form då den inte tar vara på den enorma potential som denna plats erbjuder. Genom att utnyttja faktumet att Serafimergenombrottet aldrig blev av och riva viaduktens södra bro, höja byggnadens volym och arkitektoniska ambition, planera in bostäder samt skapa sammanhängande, attraktiva stråk mot vattnet kan denna del av innerstaden bli ett ledande exempel på modig, hållbar och vattennära stadsutveckling.

Vi uppmanar stadsbyggnadskontoret och stadens beslutsfattare att åter omfamna den framåtblickande attityd som en gång möjliggjorde projekt som Stadshuset och Kungstornen. Låt oss åter våga bygga stad i toppklass, vid vattnet och på höjden, och därigenom säkra Stockholms position som en modern och dynamisk huvudstad för kommande generationer.

YIMBY Stockholm om: yttrande, norrmalm, klara city view, stockholm

Bloggar om: yttrande, norrmalm, klara city view, stockholm

Nej tack tycker förbundet för ekoparken

I ett Stockholm där bostadsbristen är akut och hållbara stadsdelar är en nödvändighet, har Förbundet för Ekoparken och deras bakåtsträvande vänner återigen slagit till.

Den aktuella detaljplanen för Östra Hagastaden, som syftar till att förvandla ett trafikdominerat område till en modern blandstad med 600 nya bostäder, skolor, kontorslokaler och generösa grönområden, är nu måltavla för ännu ett överklagande från dem.

Istället för att satsa på att bygga en stad för framtiden vill dessa kritiker – med en tydligt nostalgisk agenda - "återskapa historiska gröna kullar" och till och med flytta Nobel Center dit! Vi tar en närmare titt på deras märkliga argumentation.

Från trafikslum till levande stadsdel

Det är ingen hemlighet att Östra Hagastaden idag präglas av en överväldigande dominans av trafik och asfaltsyta. Men den aktuella detaljplanen, med sin tydliga vision om en levande stadsdel, erbjuder en transformation som Stockholm så väl behöver. Genom att införa en mix av bostäder, arbetsplatser, skolor och offentliga rum skapas en plats där människor kan bo, arbeta och umgås – en modern stadsdel som både främjar social hållbarhet och minskar bilberoendet genom förbättrade gång- och cykelvägar samt goda kollektivtrafikförbindelser.

Planen har dessutom en praktisk och beprövad finansieringsmodell: genom markanvisningar ges byggaktörer möjlighet att investera i området, vilket säkerställer att projektet inte bara är en dröm om en bättre framtid, utan också en verklighet med ekonomiskt stöd. Denna modell står i stark kontrast till Förbundets förslag, som mer handlar om nostalgiska idéer än om verkliga, genomförbara lösningar.


Förbundet för ekoparkens förslag får vi anta (bilden genererad med AI). Säkert vackert, men knappast vad som behövs i ett centralt och kollektivtrafiknära läge i Sveriges huvudstad.

Central Park-skräcken: När en av världens mest älskade parker används som ett avskräckande exempel

I den märkliga värld där stadsutveckling alltid är ett hot och där förändring är något att frukta, har kritikerna nu lyft fram ett nytt "problem" med planen för Östra Hagastaden: den riskerar att få området att kännas som Central Park. Ja, ni läste rätt. Central Park, en av världens mest älskade och ikoniska stadsparker, används här som något slags avskräckande exempel.

Det är svårt att inte skratta åt absurditeten i detta argument. Central Park är en av världens mest framgångsrika kombinationer av urban täthet och grönska. Höga byggnader ramar in parken och förstärker den, istället för att förminska dess betydelse. Om vi i Stockholm lyckades skapa något som ens påminner om Central Park vore det en enorm vinst för staden, inte en katastrof.

Men här är vi alltså – i en debatt där vi förväntas tycka att en stadsdel som kan få en tydlig gräns mellan tät blandstad och grönska är något negativt. Det här säger mer om Förbundet för Ekoparkens inställning än om själva projektet. För oss i YIMBY är det dock glasklart: om resultatet av den aktuella planen innebär att vi får en skarp och tydlig gräns mellan en tät, dynamisk blandstad och Hagaparkens gröna landskap, då är det precis vad Stockholm behöver.

Förslaget från Ekoparkens vänner: Historiska kullar och flyttat Nobel Center

I sitt överklagande föreslår Förbundet för Ekoparken att vi istället ska "återskapa historiska gröna kullar" i området.

Tanken är att istället för att bygga en modern blandstad ska vi alltså bygga gröna kullar, en gångväg och – Nobel Center?

Ja, precis. I en oväntad twist i den här debatten vill Förbundet dessutom att Nobel Center, som redan är långt inne i planeringsfasen för sin plats vid Stadsgårdskajen, istället ska placeras bland deras "historiska gröna kullar". De menar att detta skulle skapa en "väldigt fin entré" till Hagaparken, komplett med ett kafé, en motionshall med omklädningsrum och bastu.

Det är svårt att förstå hur detta hänger ihop. Hur exakt passar Nobel Center in i denna vision av grönskande kullar? Förbundet brukar argumentera för att bevara området, men nu vill de plötsligt placera ett stort, nytt hus där – samtidigt som de motsätter sig de nya byggnaderna i den faktiska detaljplanen?

Och varför skulle vi överhuvudtaget flytta Nobel Center från Stadsgårdskajen, en plats som redan är bestämd och lång inne i planeringsfasen? Nobel Center är redan planerat och finansierat, och det känns som ett hopplöst försök att blanda in en annan långbänk i en debatt där den inte hör hemma.

Det hela visar ännu en gång på hur inkonsekvent och verklighetsfrånvänd motståndet mot Östra Hagastaden är. Det handlar inte om att ta fram ett genomförbart alternativ – det handlar om att stoppa utvecklingen till varje pris.

Slutsats: Bygg för framtiden, inte för fantasin

Stockholm står inför en unik möjlighet att omvandla ett nuvarande trafikdominerat område till en levande, hållbar stadsdel. Det är en chans att skapa fler bostäder, förbättra stadsbilden och minska bilberoendet – allt med en genomtänkt finansieringsmodell som bygger på markanvisningar och investeringar från byggaktörer.

Förbundet för Ekoparken och deras allierade försöker istället bromsa denna utveckling med nostalgiska idéer om att "återskapa historiska gröna kullar" och lyckas använda Central Park som ett varnande exempel.. Men om vi får en tydlig gräns mellan tät stad och grönska - en stadsdel där människor kan bo och arbeta i direkt anslutning till en av Europas största stadsparker - är det en enorm vinst för Stockholm. Låt oss därför lägga bakåtsträvandet åt sidan och satsa på att bygga den stad för framtiden som vi alla förtjänar.

YIMBY Stockholm om: hagastaden, östra hagastaden, ekoparkens vänner, överklagande, nimby

Bloggar om: hagastaden, östra hagastaden, ekoparkens vänner, överklagande, nimby