Södra värtan är ett stadsutvecklingsområde som länge varit på tapeten. Tanken är att delar av hamnverksamheten i detta för staden väldigt centrala läge ska maka lite på sig och göra plats för nya bostäder och kontor. Om vi bläddrar tillbaka till 2008 var visionerna storslagna. Ett krafttag både mot bostadsbrist och stadsbrist.


Visions/Volymbild från 2008. Klicka på bilden för större version

Hög exploatering från 2008.

Stadsdelen var då tänkt att ha 25.000 invånare och 25-30.000 arbetsplatser.

I en artikel i Dagens Nyheter (inte längre tillgänglig online) fanns flera intressanta citat:

"Visionen kan ses som en korsning av Stockholms stenstad och en stad med höga hus vid vatten - som New York eller Vancouver. Både avgående stadsbyggnadsborgarrådet Mikael Söderlund (m) och tillträdande Kristina Alvendal (m) ser Värtan som en stor utmaning.

- Det är ju entrén till Stockholm för många människor och här kan vi bygga högt, modernt och framåtblickande, utan att det stör den historiska stenstaden, betonar Kristina Alvendal."

(Kristina Alvendal var stadsbyggnads- och fastighetsborgarråd i Stockholm 2008-2010, Mikael Söderlund var stadsbyggnads- och trafikborgarråd 2006-2008)

Artikeln fortsatte:

"I den centrala delen av Värtan vid Finlandsbåtar och kryssningsterminal ska Finansplats Stockholm växa upp kring fondbörsen. Här ska många hus växa högt upp i skyn. Ett tiotal hus på 30-40 våningar planeras."


Låg exploatering i de senaste planerna från 2016.

I de senaste planerna är det inte mycket alls kvar av de en gång så storslagna planerna. Från "25.000 invånare" ser vi nu stora planområden som planeras med utgångspunkt på 1500-1700(!) bostäder. Det framfår inte helt tydligt exakt hur många som kommer kunna bo i hela det område som planeras, men om den exploateringsnivå som nu föreslås fortsätter kommer antalet bostäder att ha minskat med runt 70-80%. Detta i en central stadsdel i en stad med skriande bostadsbrist och behov av förtätning. Utvecklingen är direkt provocerande.

Några högre hus blir det inte heller, då de nya planerna arbiträrt har bestämt att inget nytt i området får vara högre än 25 våningar.

Vi kan bara spekulera i varför den politiska majoriteten i stadshuset tycker att en så radikal minskning är rimlig. Varför verkligheten återigen blir så långt från visionerna. Är det månde så att omtanken om små, men högljudda och inflytelserika, anti-bygg-rörelser får övertrumfa behovet av att lösa bostadsbristen? Att de ges sådan vikt att UN-Habitats principer för en hållbar stadsutveckling kan ignoreras?

Varför är det så viktigt att Stockholm ska fortsätta vara en småstad med bostadsbrist att man väljer att bortse från FN:s klimatmål och möjliga lösningar för bostadsbristen? Om detta kan vi bara spekulera. Och hoppas att majoriteten gör ett ordentligt omtag, för det här är under all kritik.

YIMBY Stockholm om: värtan, värtahamnen, bostadsbrist, feghet, nationalstadsparken, småstad

Bloggar om: värtan, värtahamnen, bostadsbrist, feghet, nationalstadsparken, småstad

YIMBY har lämnat in ett yttrande om Stockholm stads översiktsplan.
Du kan läsa vårt yttrande som PDF här.
Plandokumenten kan läsas här.

YIMBY ser mycket positivt på intentionen med översiktsplanen. Vi delar Stockholms stads bedömning att Stockholm behöver växa med mer blandad bebyggelse och bli mer sammanhängande. Vi är särskilt positiva till planen att omvandla trafikleder till stadsgator och stadsboulevarder.

I vårt yttrande har vi fokuserat på några specifika frågor som vi tycker är särskilt viktiga. Kortfattat föreslår vi att planen bör:

• Ge mer ingående riktlinjer för omvandling av trafikleder till stadsgator och stadsboulevarder.
   
• Slå fast att många stadsdelar byggdes för att inte ha urbana kvaliteter och att dessa inte kan tillföras utan att deras struktur förändras.
   
• Ta upp betydelsen av befolkningstäthet för att skapa en god bebyggd miljö och inkludera en ökning av befolkningstäthet på bebyggd yta som ett uttalat mål.
   
• Inkludera tydligare direktiv för hur stadsutveckling ska hanteras i områden som är identifierade som spridningszoner för naturområden.
   
• Ha en mer visionär framställning och inkludera visionsbilder för planens olika mål och ambitioner.

Stadsgator, stadsboulevarder och stråk

YIMBY ser oerhört positivt på planens ambitioner att omvandla trafikleder till stadsgator med bebyggelse längs med. Detta är ett mycket bra sätt att skapa nya urbana stråk i staden som bidrar till att uppfylla målet om en sammanhängande stad.

"Stadsgata
Gata som på kort eller lång sikt föreslås omvandlas till stadsgata, med ny blandad bebyggelse, längs hela sträckan eller på delsträckor. Stadsgatan utformas som ett attraktivt offentligt rum med framkomlig och säker stadstrafik med gång, cykel och bil. Utrymme kan prioriteras för kollektivtrafik vid behov. (Från karta)"

"Stadsboulevard
Trafikled som har en fortsatt viktig regional trafikuppgift vad gäller personresor och näringslivets transporter men med potential att på lång sikt omvandlas till stadsboulevard, i sin helhet eller på delsträckor. Stadsboulevarden är en kapacitetsstark, bred gata kantad av blandad bebyggelse och med utrymme för såväl biltrafik som kollektivtrafik, gång och cykel. (Från karta)"

Dagens motorleder fungerar som barriärer mellan de olika stadsdelarna och att avlägsna sådana barriärer och förvandla dem till sammanlänkande stråk är ett utmärkt exempel på stadsomvandlingar som bevisligen möter minimalt motstånd från närboende.

YIMBY skulle gärna se att Stockholms stad redan nu börjar planera för omvandling till stadsboulevarder. Transporter av farligt gods nämns som en begränsning för denna utveckling. Möjligen kan kommunen följa Sundbybergs och Solna stads exempel och genomföra utredningar av sina rekommenderade leder för att se om vissa kan bedömas vara inaktuella, för att i så fall ansöka till Länsstyrelsen om att de upphävs.

Det är bra att kategorierna "stadsgata" och "stadsboulevard" definieras i kartan, att de inte antas vara allmänt vedertagna begrepp. Trots det tycker vi att det behövs mer beskrivning i planen av vad som gör en bra stadsgata. Några kompletteringar som vi skulle vilja föreslå är:

• Riktlinjer för tvärgator. De flesta utpekade leder har mycket färre tvärgator än vad som behövs för att skapa en bra stadsgata. Om man ser till befintliga stadsgator i Stockholm har de tvärgator var 50:e till 200:e meter. Detta bör vara en uttalad målsättning för de nya gatorna. Om avståndet mellan tvärgatorna är längre än så blir gatan och den omgivande bebyggelsen en barriär, eftersom förbindelserna över den är så få. Varje tvärgata behöver inte nödvändigtvis tillåta utfart för personbilar. Vissa kan utformas så att endast gående, cyklister och/eller bussar kan ansluta till gatan.
   
• Riktlinjer för bebyggelsens täthet och utformning. Om en exploatör ansöker om planbesked för att bygga enplansvillor och radhus skulle det tekniskt kunna betraktas som "blandad bebyggelse" men effekten skulle knappast vara att gatan blir mer av en stadsgata. Bebyggelsens fasader ska löpa parallellt med vägbanan och byggas ända fram till tomtgränsen mot trottoaren och det bör finnas kontakt mellan aktiviteter i bottenvåningarna och gatan.
   
• Behovet av parallellgator som fungerar som avlastning till stråken och som alternativrutter vid behov.

Vi vill också påpeka att det inte bara är vid trafiklederna som det behövs nya stadsgator. Som planen nämner ligger många stadsdelar idag avskiljda från varandra, och många av dem förbinds endast med gång- och cykelvägar. Detta skapar otrygghet för många gående kvällstid och omöjliggör en snabb förbindelse med buss mellan områdena.

Planen beskriver behovet av ett mer sammankopplat gatunät mellan olika områden men endast generellt och nämner inte trygghets- eller kollektivtrafiksaspekten. Vi anser att planen bör ta tydligare ställning för nya stadsgator och beskriva varför dessa är nödvändiga. Målet bör vara ett nätverk av urbana stråk som sammanlänkar olika stadsdelar. Dessa stråk måste gå mellan centrumen i olika stadsdelar, där finns det flest målpunkter.

Konflikten mellan modernism och stad

Vi ser i dokumenten en konflikt mellan att bygga stad i enlighet med rådande värderingar och kunskap och att förhålla sig till den befintliga bebyggda miljön och de värderingar som skapade den. I dokumentet finns riktlinjer som:

• Stadsutveckling
   
• Blandad bebyggelse. Vi hoppas att det betyder en blandning av bostäder, kontor, handel och andra funktioner men detta är långt ifrån självklart. Även en blandning av olika hustyper, såsom villor och radhus, kan beskrivas som "blandad bebyggelse".

Betydelsen av befolkningstäthet

Vi menar att planen saknar tillräckliga beskrivningar av befolkningstäthetens betydelse för att skapa en god bebyggd miljö. Den tar upp dess betydelse för transport:

"Ny bebyggelse ska planeras med en täthet så att gång-, cykel- och kollektivtrafik blir de självklara valen." (sid 12)

"Nåbarhet kan skapas dels genom närhet, vilket förutsätter täthet och funktionsblandning, dels genom goda transportmöjligheter." (sid 58)

Men planen nämner det inte alls i delarna där målen för god offentlig miljö och för en sammanhängande stad beskrivs. Exempel på punkter där betydelsen av befolkningstäthet bör inkluderas är:

"Målpunkter i varje stadsdel
Hur människor rör sig i staden och vilka de möter påverkas av var olika typer av målpunkter är placerade. Starka målpunkter som simhallar, idrottsplatser, temalekplatser eller kulturinstitutioner kan bidra till att människor söker sig till nya platser och får tillträde till nya delar av staden. I många stadsdelar finns lokalt välkända platser eller evenemang som kan bli starka dragare, om de lyfts fram och synliggörs. Det kan vara en spännande lekplats, ett fint torg, en matmarknad, en bra restaurang eller en återkommande festival. Även vardagens miljöer som skolor, lekplatser, butiker, bollplaner och odlingslotter är viktiga mötesplatser som med genomtänkt placering kan skapa nya relationer i staden och stärka sammanhållning mellan stadsdelar." (sid 21)

"God tillgång till stadskvaliteter
Många stadsdelar kommer att kompletteras med bostäder och behöver samtidigt få ett tillskott av andra funktioner för att kunna erbjuda en god livsmiljö. Det är viktigt att alla delar av Stockholm får tillgång till grundläggande stadskvaliteter som samhällsservice, kultur, kollektivtrafik, butiker, arbetsplatser, bra offentliga rum och parker. En mer jämlik fördelning av stadens kvaliteter motverkar segregation och minskar risken för utanförskap, vilket är positivt för samhället i stort." (sid 22)

Befolkningstäthet är en avgörande faktor för att skapa målpunkter och goda stadskvalitéer i ett område. När många människor samlas på en plats blir underlaget för lokal kommers och service stort. En högre befolkningstäthet skapar även större underlag för kommunala satsningar, såsom simhallar, idrottsplatser, lekplatser, torg eller parker av hög kvalité. Ju fler människor en investering gynnar desto mer samhällsekonomiskt lönsam är den.

Det är även viktigt att planen tar upp betydelsen av bebyggelsens täthet för bekämpning av den akuta bostadsbristen. På grund av alla intressekonflikter som finns i Stockholm är tillgången på byggbar mark begränsad och varje chans att skapa nya bostäder bör utnyttjas till fullo.

FN:s boende och bosättningsorgan UN Habitat har skrivit en rapport med fem punkter för en hållbar stad: http://unhabitat.org/a-new-strategy-of-sustainable-neighbourhood-planning-five-principles/ .

En av de fem rekommendationerna är en befolkningstäthet på minst 15 000 invånare per kvadratkilometer. Vi instämmer med denna rekommendation och anser att Stockholms stad bör ha den som riktlinje i sin fysiska planering. Enligt SCB hade Stockholms stad 2015 en befolkningstäthet på endast 4 935 invånare per kvadratkilometer. Även om vi räknar bort 50% av kommunytan som grönområde och vatten (baserat på uppgifter från http: / / www. stockholm. se/ OmStockholm/ Fakta- och- kartor/ och SCB) och bara räknar på den bebyggda ytan så blir det endast 9 870, mycket lägre än det rekommenderade 15 000. Vi anser att planen bör ha ett uttalat mål om att uppnå en befolkningstäthet på 15 000 invånare per kvadratkilometer på åtminstone den bebyggda ytan och en tydlig strategi för hur detta mål ska följas upp för varje stadsplaneringsprojekt.

Villaområden har den lägsta befolkningstätheten och upptar stora centrala områden i kommunen. Vi ser därför positivt på att Stockholms stad nämner möjligheten att utveckla och komplettera bebyggelsen där.

"Kompletteringsmöjligheter finns även i de delar av staden som inte pekats ut som stadsutvecklingsområden. Det kan handla om att förbättra stadsmiljön, tillföra nya bostadstyper, bygga en skola eller förstärka lokala centrum. Utvecklingsmöjligheter finns även i villastadsdelar, där tätheten kan ökas längs centrala stråk och i kollektivtrafiknära lägen." (sid 28)

I praktiken pågår redan en partiell omvandling av villaområden i staden. Exploatörer köper upp villatomter där byggrätten enligt detaljplan är större än nuvarande byggnad med syfte att riva och bygga fler bostäder. Denna typ av omvandling riskerar att skapa negativa effekter för närboende (såsom ökad biltrafik, konkurrens om gatuparkering och om förskoleplatser) utan att ge några fördelar i form av tillförda urbana kvalitéer eller ökad service.

Stockholms stad har möjligheten att leda trycket på denna typ av exploatering på ett sådant sätt att det skapar nytta för de boende. Detta genom att peka ut villaområden inom kommunen där det ses som positivt med nya detaljplaner med syfte att utveckla områdena på gemensamt initiativ av de boende. Detta kan vara områden med dålig tillgång på lokal handel och service, eller med närhet till kollektivtrafik som inte utnyttjas till fullo. Genom att identifiera vissa sådana områden kan Stockholms stad undersöka om det finns intresse för villaägare att öka sina byggrätter på ett planerat sätt. För att detta ska kunna genomföras praktiskt bör Stockholms stad bekosta detaljplanearbetet och tillhörande utredningar för att sedan ta ut en planavgift vid bygglov som ersättning.

Vi anser att staden bör börja med att möjliggöra omvandling till stadsmiljöer av följande områden på grund av deras goda kommunikationer:

• Villaområdet väster om Älvsjö station
• Villaområdet söder om Alvik
• Ulvsunda

Vi tror att en stor del av stadens villaområden på sikt kommer omvandlas till stadslika områden med sluta kvarter, precis så som har skett i tidigare småhusområden i innerstaden. För att försäkra sig om att viktiga kulturvärden bevaras anser vi att staden borde peka ut ungefär 10 procent av den totala villabebyggelsen som extra skyddsvärd mark ur ett kulturhistoriskt perspektiv. Modellen är inspirerad av Södermalm där det finns flera områden med bevarade äldre småhus (exempelvis Yttersta tvärgränd och trähusen på Lotsgatan). Sådana områden skulle kunna vara:

• Södra Ängby
• Större delen av Tallkrogen
• Delar av Gamla Enskede
• Delar av Ålsten.

Konflikten mellan urbana och gröna samband

YIMBY håller med Stockholms stad om att grönska är en essentiell del av staden och något som måste utvecklas när staden växer och blir tätare. Vi instämmer med bedömningen att det är viktigt att anlägga nya parker och förbättra existerande, eftersom många stadsdelar idag har dålig tillgång till högkvalitativ grönska i form av goda anlagda parker. Vi anser det positivt att planen nämner möjligheten att göra halvprivata naturområden mer tillgängliga genom att bebygga kanten av dem på ett sätt som förtydligar att de är offentlig miljö. Vi tycker att planen bör förtydliga vad detta skulle innebära, med en mer ingående beskrivning och exempel.

Även i denna del ser vi dock en konflikt, mellan ambitionen att bygga sammanhängande stad och ambitionen att inte bebygga de grönområden som är barriärer för sammanhängande stad.

"Stockholm ska vara en sammanhängande stad, där det är naturligt att röra sig mellan olika stadsdelar och besöka nya platser. Människor med olika bakgrund ska kunna mötas i vardagen och stadens många stadsmiljöer med sina olika kvaliteter ska vara tillgängliga för alla invånare." (sid 20)

"Den biologiska mångfalden är delvis beroende av större sammanhängande naturområden, så kallade kärnområden, sammanbundna med väl fungerande spridningszoner. Stockholms stad har kunskapsunderlag för dessa kärnområden och de spridningszoner och livsmiljöer som är viktiga för att behålla Stockholms rika växt- och djurliv." (sid 68)

Stora obebyggda naturområden minskar möjligheten för människor att röra sig naturligt mellan olika stadsdelar. Som vi nämnde tidigare är grönområden upplevda barriärer för många människor kvällstid. Stora obebyggda ytor medför lägre befolkningstäthet, längre avstånd mellan olika funktioner och lägre stadskvaliteter. Har inte även de invånare som bor intill spridningszoner för kärnområden rätt till stadsmiljö? Hur ska konflikterna mellan dessa två intressen hanteras? Risken blir att det görs kompromisser där små bitar av spridningskorridorerna bebyggs utan att det bidrar till några fler stadskvalitéer för boende.

Det behövs tydligare direktiv för hur stadsutvecklingen ska hanteras i områden som är identifierade som spridningskorridorer. Planen går till en liten del in på det genom att beskriva parkutveckling och utveckling av stadsbryn. Vi anser att beskrivningarna av dessa bör utvecklas och mer exempel på kombination av urbant och grönt bör tas upp. Till exempel borde det på vissa platser finnas möjlighet att jobba med olika nivåer, där den urbana strukturen sammanbinds med broar över en obruten grön struktur.


Jardi del Turia i Valencia

I boken "The death and life of great American cities" beskriver Jane Jacobs på ett utmärkt sätt hur parker ska anläggas så att de fungerar som en länk mellan folk som bor på var sin sida snarare än barriärer. Jacobs beskriver hur byggherrar, stadsarkitekter och stadsplanerare unisont svarar på frågan "Hur ska ni förbättra en viss stadsdel" "genom fler grönytor", även om stadsdelen redan innehåller ett flertal oanvända, nedskräpade och oattraktiva grönområden. Det är inte grönområdenas kvantitet som är avgörande, utan deras kvalitet. Kvantitivt har Stockholm redan mer än tillräckligt med grönområden; det är kvalitén på dessa som måste utvecklas. Jacobs jämför de olika amerikanska storstäderna och konstaterar att ingen storstad hade (på den tid boken skrevs) så många och så stora grönområden som Los Angeles, samtidigt som inga storstäder var så bilberoende och hade så dålig luft. Många och för stora grönområden glesar ut staden, gör avstånden för stora och ökar på bilberoendet.

Vi håller med Stockholms stad om att biologisk mångfald och ekosystemtjänster är mycket viktiga och att dessa aspekter bör vägas in i stadsplaneringen. Dock anser vi att det ofta i stadsplanering tas ett alltför lokalt och begränsat perspektiv på dessa frågor och att de indirekta negativa effekterna av utspridd bebyggelse inte vägs in i bedömningarna. Utspridd bebyggelse kan ha fördelar för lokala ekosystem och artrikedom men innebär ur ett större perspektiv att mer markyta tas i anspråk, mer resurser förbrukas och mer föroreningar skapas.

"I Sverige är artrikedomen ofta större i städer än på landsbygden, eftersom de gröna stadsmiljöerna generellt är fredade från intensivt jord- och skogsbruk." (sid 68 och 69)

I våra ögon visar detta framförallt på problem med hållbarheten i dagens jord- och skogsbruk, men genom att bygga en tätare och därmed mer resurseffektiv stad kan den totala belastningen på miljön minskas.

Visioner!

Slutligen vill YIMBY uttrycka ett allmänt önskemål om att hela dokumentet görs mer visionärt. Tänk vad fantastiskt det är att så många vill bo i Stockholm och att det finns så mycket ekonomisk drivkraft att använda för utveckling av staden. Tänk så mycket det finns att göra bättre och utveckla. Vi stockholmare kan skapa den mest inkluderande, miljövänliga, innehållsrika, smarta staden om vi bara vill. Vi har alla förutsättningar.

Fler visionsbilder bör inkluderas i planen för de olika målen. Genom att visa illustrationsidéer av nya gator och stadsboulevarder, nya parker och andra offentliga miljöer av hög kvalitet, stadsbryn mot det gröna och utveckling av befintlig bebyggelse väcker Stockholms stad tankar hos invånare och företag om hur detta skulle kunna åstadkommas.


Visionsbild för boulevard i Helsingfors översiktsplan

YIMBY Stockholm om: yttrande

Bloggar om: yttrande

I en artikel på Stockholmdirekt kan vi läsa att 107 lägenheter i Mariehäll längs Bällstavägen hotas att stoppas av länsstyrelsen på grund av bullersituationen.

Det hela framgår som absurt när det på samma gata redan finns massvis med bostadshus i direkt anslutning till vägen, även på den delen med samma hastighetsgräns på 50 km/h. Hur länsstyrelsen kan göra bedömningen att det är olämpligt att bygga på platsen har jag svårt att greppa. De må anse att de gamla byggnaderna är gamla misstag som vi får leva med, men att vi inte ska bygga hälsovådliga lägenheter i den upplysta tidsepok som pågår nu. Men nya lägenheter går ofta att bygga mer bullerisolerade än gamla. Och folk verkar i mångt och mycket tycka att urbana kvaliteter väger tyngre än behovet av en knäpptyst boendemiljö. Varför skulle annars folk frivilligt bo längs kraftigt trafikerade gator i innerstaden som Hornsgatan, Sveavägen och Valhallavägen?

Buller i sig är inget bra, men med modern bullerisolering och en trafikplanering som begränsar bilens tillgång till staden rum skulle skapa levande och attraktiva stadsdelar. Att istället stoppa projekt som detta i leder inte till en sådan stad, och leder i förlängningen till ännu mer buller när staden glesas ut och bilberoendet ökar. Därför hoppas vi att länsstyrelsen tar sitt förnuft till fånga och ser hur absurt det vore att stoppa dessa bostäder.

I Stockholms stads nya översiktsplan som just nu ligger på samråd talar man om visioner om stadsgator och stadsboulevarder som ska ersätta stadens trafikleder. Om länsstyrelsen väljer att stoppa detta projekt visar det att en sådan stad inte är förenlig med dagens bulleregler. Det är hög tid att se över dem.

YIMBY Stockholm om: Buller, Bullerregler, Länsstyrelsen, Mariehäll, Översiktsplan

Bloggar om: Buller, Bullerregler, Länsstyrelsen, Mariehäll, Översiktsplan

Tycker du att medborgarna ofta verkar komma i sista steget i planeringen? När allt redan i princip är bestämt och det inte verkar finnas någon rum för förslag? Istället för att vänta på kommunal planering, låt oss redan nu samla medborgares åsikter om var och hur Stockholm bör utvecklas. Resultatet av enkäten kommer att publiceras här på YIMBYs hemsida och alla som vill kommer kunna ta del av datan för egna analyser.

Ditt bidrag är viktigt. Villka platser i Stockholm tycker du om och inte? Hur vill du att staden ska utvecklas? Villken typ av stad tycker du om? Använd kartan för att peka ut specifika platser.

Klicka här för att komma till enkäten.

Enkäten kommer att vara öppen mellan 18e februari och 22a mars.

Tipsa gärna vänner och grupper om enkäten. Den finns även på Engelska.

Om du har frågor, skriv dem här som kommentar eller skicka ett meddelande.

YIMBY Stockholm om: enkät, Stockholm, data, statistik, utveckling, visioner

Bloggar om: enkät, Stockholm, data, statistik, utveckling, visioner

YIMBY Stockholm håller i en kartenkät där medborgare kan tycka till om Stockholms utveckling. Du kan läsa mer om enkäten i inlägget under.

Hittills har 597 personer svarat, det är jättekul att så många har tagit sig tid. Om du redan har svarat tipsa gärna andra Stockholmare om enkäten innan den 22 mars. De behöver inte vara intresserade av stadsplanering, varje medborgare har åsikter om vilka platser som är trevliga eller inte och vilka behov de har av staden.
Detta är länkadressen till enkäten https://maptionnaire.com/sv/2141

och på engelska https://maptionnaire.com/en/2141

Vi vill särskilt nå ut till vissa kategorier av Stockholmare som just nu har färre representerade. Det här är hur åldersfördelningen bland de svarande ser ut just nu.

Vi ser från vår nuvarande data att en stor del av deltagarna är mellan 21 och 50. Mycket få under 20 och över 60 år har svarat. Det är annorlunda från åldersfördelningen i Stockholms län.

Det är även färre kvinnor än män som svarat på enkäten hittills.



Du kan hjälpa till att förbättra representationen. Kanske har du till exempel barn eller någon äldre släkting som har åsikter om staden.

Håll utkik efter resultaten av enkäten här på hemsidan.

YIMBY Stockholm om: kartenkät, medborgardeltagande, maptionnaire

Bloggar om: kartenkät, medborgardeltagande, maptionnaire

Illustration: Utopia arkitekter

Stockholmsmoderaterna har i ett utspel gått ut med ett förslag på tät och urban bebyggelse i ett framtida Loudden med 10.000 bostäder.

YIMBY stöder helhjärtat Moderaternas förslag för Loudden som är en avsevärt rimligare användning av mark jämfört med det förslag på 3-4000 bostäder som just nu ligger i planeringsfasen. Vi ser heller ingen anledning till att inte hela Värtastaden kan få motsvarande urbanitet och täthet, något som tyvärr är långt ifrån fallet i de orimliga planer som idag ligger för området.


Österbron

Det framtida Loudden moderaterna beskriver skulle utgöra en utmärkt plats för norra brofästet av vår föreslagna Österbro. Därmed skulle en stadsmässig broförbindelse för olika hållbara och effektiva trafikslag få knyta samman två levande och täta blandstadsdelar på respektive sida av Saltsjön. Detta till skillnad från den tunnellösning som diskuteras, en lösning som vare sig gångtrafikanter, cyklister eller mopedister kan använda.

Vi ser gärna att man också tar möjligheten till diskussion för kopplingen mellan Gärdet/Östermalm och Loudden och den möjlighet som finns att knyta ihop staden över en bit av Gärdet.




Illustration: Utopia arkitekter

Vi önskar också att man tar lärdom av problemen med de nya stadsdelar som kommit till de senaste åren och förbereder för kapacitetsstark spårburen kollektivtrafik för att undvika för låg exploatering och bilberoende. Läget intill Norra Länken och potentialen för en Österbro därtill gör att vi anser att kollektivtrafiken måste vara på plats skyndsamt för att undvika en negativ utveckling genom projektet och ett inbyggt bilberoende. Det faktum att kapacitetsstark spårburen kollektivtrafik till Norra Djurgårdsstaden fortfarande inte ens är byggstartad bådar inte gott.

Vi ställer oss helt bakom skrivelsen om slutna kvarter, men önskar också framföra behovet av ett stort antal lokaler i bottenvåningarna samt vikten av sammanhängande stråk i gatustrukturen. Önskvärt vore också att hålla andelen ytparkering till ett minimum.

Vi konstaterar att flera partier nyligen gjort väldigt positiva utspel i stadsbyggnadsfrågor. Som partipolitiskt obundet nätverk konstaterar YIMBY att det föreligger en historisk möjlighet till handslag över partigränserna som för decennier framåt skulle kunna lyfta upp stadsbyggnadsfrågorna och skapa förutsättningar för konstruktiva och omfattande överenskommelser för Stockholms utveckling.
Vi vill uppmana Roger Mogert att ta den utsträckta handen.

YIMBY Stockholm om: stockholm, moderaterna, loudden, exploatering, österbro, österbron, värtan, höghus, skyskrapa, skyskrapor, bostadsbrist

Bloggar om: stockholm, moderaterna, loudden, exploatering, österbro, österbron, värtan, höghus, skyskrapa, skyskrapor, bostadsbrist

YIMBY är med i tankesmedjan levande staden, vi har publicerat följande debattinlägg i Svenska Dagbladet:

Miljöbalkens regelverk rörande riksintressen är ett av de största hindren för att uppnå ett omfattande bostadsbyggande över tid. Trots detta har riksintresseproblematiken lyst med sin frånvaro i den politiska debatten. Regeringen bör reformera denna lagstiftning omgående eftersom risken är överhängande att inga andra åtgärder kommer att ge någon märkbar effekt om inte denna lagstiftning förbättras. Ett omtag inom vissa delar av miljöbalken skulle möjliggöra en enhetlig och transparent rättskipning, vilket i sin tur är avgörande för att Sverige ska kunna bygga attraktiva och levande städer.

Enligt Boverkets senaste behovsanalys behöver det byggas 710 000 bostäder de kommande tio åren. Behoven finns framför allt i tillväxtregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö, men även på andra orter runt om i landet som vill växa. Dessa områden är knappast så förtätade att det inte längre finns en fysisk plats att bygga på och det saknas heller inte kapital eller investeringsvilja att bygga där bristen är som störst. Regeringar från båda blocken har länge fokuserat på att förenkla och reformera plan- och bygglagstiftningen, men det finns en blind fläck i politikens reformistiska synfält. Miljöbalkens hinder för stadsutveckling och nybyggnation har nästan helt saknats bland åtgärdsförslag.

Det finns flera exempel på hur hänvisningar till riksintresset inneburit att hus aldrig byggts. År 2013 genomförde Riksrevisionen en studie bland Sveriges kommuner med bostadsbrist och i undersökningen svarade 60 procent att statens hantering av riksintressen hindrat nya bostäder minst en gång de senaste tre åren. Ett aktuellt exempel är Länsstyrelsen i Stockholms län som nyligen har yttrat sig huvudsakligen kritiskt mot samrådsförslaget till Stockholms stads nya översiktsplan som söker skapa förutsättningar för 140 000 nya bostäder. I yttrandet anmärker de bland annat att “Stockholms översiktsplan tar för lite hänsyn till nya och gamla kulturhistoriska miljöer” och att “ett riksintresse inte får vägas mot ett annat om detta medför påtaglig skada på riksintresset”.

Regeringar genom mandatperiodernas lopp har lämnat tolkningsutrymme i riksintressefrågor som Länsstyrelser tvingats ta. Det här innebär en stor oförutsägbarhet i beslut rörande exempelvis översiktsplaner. Exemplet ovan visar på ett av de många problemen med nuvarande lagstiftning, nämligen att det varken finns tydliga definitioner eller ett samstämmigt regelverk rörande de tusentals mer eller mindre olika riksintressena.

Det rättsosäkra läget innebär att kommuner och näringsliv ofta avstår helt från att ens påbörja arbetet för nya bostäder i områden där riksintressen gäller. De flesta har varken tid eller råd med att fastna i långa och dyra processer. Konsekvensen är att man inte bygger alls eller bygger någon annanstans, vilket på sikt leder till ökad bostadsbrist och utglesning av våra städer. Glesa städer leder till långa transportsträckor och större bilberoende. Politikernas visioner om hållbara städer där det är enkelt att ta sig fram till fots, med cykel eller kollektivt grusas om det inte går att bygga en sådan stad utan att det strider mot miljöbalken.

Staten som ska bevaka riksintressena har också ett ansvar att bevaka kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Något sådant intresse verkar däremot inte finnas. Fortsatt tillväxt och hållbar stadsutveckling ligger också i statens intresse och det är här den stora paradoxen uppstår. För vilket mål är överordnat och vad får dessa avvägningar för konsekvenser? Och vem avgör prioriteringarna? Här finns inga tydliga svar i vare sig plan- och bygglagen eller i miljöbalken, men facit visar att ett ”bevarandeperspektiv” gång på gång trumfar stadsutveckling när frågan ställs på sin spets. Trots en skriande bostadsbrist så styr alltså rådande lagstiftning mot ett status quo.

Att riksintressen spelar en viktig roll i att värna särskilt värdefulla områden i Sverige är inget kontroversiellt. Men hur kan det vara legitimt att mer än halva Sveriges yta anses vara särskilt värdefull och i behov av att skyddas från exploatering när vi står inför en bostadskris och fler än 700 000 nya hem behöver byggas i närtid? Regeringen borde säkerställa att Länsstyrelsernas uppdrag blir att driva på den hållbara stadsutvecklingen och bostadsbyggandet. Vidare ska regeringen se till att kommunerna ges möjlighet att verkställa sitt bostadsförsörjningsansvar, snarare än att staten ska lägga krokben för både kommuner och byggherrar som har viljan och möjligheten att bygga och utveckla städer.

För att säkerställa att Sverige ska kunna bygga bostäder i en större omfattning än i dag föreslår därför tankesmedjan Levande Staden att regeringen:

1. Gör en aktualitetsprövning av samtliga riksintressen, med uttalat syfte att minska dessa.

2. Införa rätten att överklaga ett riksintresse.

3. Ge kommunerna mandat att ställa en åtgärd mot ett riksintresse genom att en generell avvägningsbestämmelse införs i miljöbalken.

Vill Sverige kunna stå sig i den internationella konkurrensen behöver vi skapa förutsättningar för människor att leva, verka och kunna utveckla städer i en hållbar riktning.

Levande Staden

Gustav Svärd, Yimby Stockholm

Veronica Sällemark, Stockholms studentkårers centralorganisation

Aidin Zandian, Jagvillhabostad.nu

Patrik Höstmad, Yimby Göteborg

Johan Deremar, Sveriges byggindustrier

Rikard Ljunggren, Fastighetsägarna GFR

Jan Jörnmark, författare och docent

YIMBY Stockholm om: levande staden, riksintresse, riksintressen, miljöbalken, lagstiftning

Bloggar om: levande staden, riksintresse, riksintressen, miljöbalken, lagstiftning

Flygfoto över Henriksdalsberget - stora delar av området omkring kan i våra ögon gott bebyggas utan att boenden får någon avsevärd brist på grönområden. Foto: Wikimedia Commons

Breaking News! Författaren till YIMBYs yttrande om Nacka kommuns planer för Henriksdal och området runt Kvarnholmsvägen betalar inte skatt i Nacka.

YIMBY skicka ofta in yttranden till kommuner i Stockholmsområdet gällande byggplaner vi tycker är viktiga för stadens utveckling. Ibland hyllar vi planen i fråga, ibland är vi mer kritiska, helt beroende på vår subjektiva bedömning av hur projektet skapar de stadskvaliteter vi eftersträvar. Vi skriver yttranden om hela Stockholm, allt från Sigtuna till Slussen.

I denna blogg kritiseras YIMBY för att medlemmar som inte har "lokal anknytning" till Henriksdal yttrar sig om byggplaner i området. Författaren anser att rätten att yttra sig bör vara begränsad till de som bor, arbetar eller verkar inom området i fråga och han anser inte att det är rätt att folk utifrån skriver till kommuner vad de tycker om planen. Redan idag har dock denna grupp en särskild ställning i förhållande till folk utan lokal anknytning då närboende räknas som sakägare och har förutom rätten att överklaga också fördelen att deras röster väger tyngre än yttranden utifrån.

YIMBY som nätverk räknas inte som sakägare till någonting, ändå fortsätter vi att skicka in yttranden för olika planer. Vi gör detta för att beslutsfattare ska förstå att det finns stora grupper som är för byggande, för att stadskvaliteter utvecklas och för levande städer. Genom att vi som nätverk skickar in gemensamma yttranden om projekt ger vi tjänstemännen en mer balanserad bild av opinionsläget.

Vi anser förövrigt att det är direkt felaktigt att påstå att folk som just nu inte råkar bo i området där byggplaner finns inte kommer påverkas av planens utfall. Hela stadens utveckling är av intresse för alla dess invånare, i synnerhet då stadens samlade tillgång av bostäder och urbana miljöer påverkar alla som lever och verkar i den. När bostadsbristen hindrar dina barn från att flytta hemifrån eller bromsar tillväxten hos Stockholms företag spelar det ingen roll om du bor i Vasastan eller Norrtälje. Även om varje enskilt projekt påverkar närboende mer än de andra påverkar summan av alla projekt oss i högsta grad. Och om man bara ser det lokala perspektivet varje gång kommer ingenting någonsin att byggas, till hela stadens förlust.

I blogginläggen kritiseras även Nackas kommunpolitiker för att påminna oss om projektet. Det jämförs med att köpa likes på facebook eller att fuska i allmänna val. Dessa liknelser är rent av absurda, då det bara handlar om en påminnelse. Ingenstans har vi fått uppmaningar om vad vi ska säga och flera medlemmar i YIMBY som själva arbetar inom kommuner avstår medvetet från att bidra till yttranden som rör deras kommuner. Att kommunpolitiker påminner oss om aktuella planer på samråd är något som vi länge har uppmanat dem till, och vi är oerhört tacksamma för det Nacka kommun gör.

Samtidigt tycker bevararna från nätverket Årstafältet att de har all rätt i världen att överklaga byggplaner i områden de själva inte bor i.

"- Jag tycker att rent faktiskt så borde alla människor ha talerätt i den här saken eftersom det är en allmän plats man ger sig på. Min åsikt är att alla är sakägare. Men rent juridiskt är det på ett annat sätt, säger Birgitta Adolfsson"

Nu är det visserligen orättvist att placera alla bevarargrupper i ett fack som förväntas tycka lika om allt. Syftet med jämförelsen är snarare att visa att det även finns folk på bevararsidan som försvarar rätten till att yttra sig om planer på platser där man inte själv bor.

Förövrigt driver samma blogg bevararsidan "Bevara Trolldalen". Och till skillnad från många andra bevararsidor så måste vi hylla dem för att de faktiskt kommer med ett alternativt förslag till bebyggelse istället för att bara säga nej. Om andra bevarargrupper använde liknande strategier skulle det troligen vara lättare att hitta gemensamma lösningar för områden de anser vara viktiga.

Mer av sådant tack!

YIMBY Stockholm om: Yttrande, Nacka, Henriksdal, bevarande, utveckling, demokrati

Bloggar om: Yttrande, Nacka, Henriksdal, bevarande, utveckling, demokrati

På 70-80-talen, när vi i miljörörelsen försökte få gehör för tankar om en tät, transportsnål stad hade vi oftast Hyresgästföreningen emot oss. På den tiden var det en självklarhet att många nya bostäder (Hyresgästföreningens mål) var samma sak som många nya perifera förorter, sammanbundna av motorvägar. Det hade det varit så länge någon kunde minnas, och det fanns inget skäl att ifrågasätta det.

Därför blir man extra glad när just Hyresgästföreningen gör just detta.

I en skrift från i höstas, Alla får plats i stadens goda lägen, argumenterar Hyresgästföreningen, via Spacescape, kraftfullt för att folk har rätt att ha nära. De talar om 20-minutersstaden.

YIMBY Stockholm om: Byggbara lägen, Hyresgästföreningen, Spacescape, förtätning, urbanism

Bloggar om: Byggbara lägen, Hyresgästföreningen, Spacescape, förtätning, urbanism

YIMBY Stockholm höll mellan 18 februari och 22 mars en kartenkät med verktyget Maptionnaire där folk som bor eller vill bo i Stockholm kunde tycka till om stadens utveckling. Totalt hade vi 808 svarande som tyckte till om allt från otrygga platser till behovet av nya broar. Här kommer en första redovisning av resultaten i form av kartsvaren. Enkäten innehöll också möjligheten att välja bland olika påstående om vilken typ av stadsutveckling man vill se. Resultatet från dem kommer i del två. Baserat på den respons vi får kommer vi även att lägga upp mer fördjupade redovisningar av vissa delar.

Du kan också ladda ner svarsfilerna här och analysera dem själv. Filerna kommer i formatet xlxs och kan öppnas i excell där man också kan omvandla dem till csv för att läsa dem i GIS-program.

Om de svarande
Ingen av frågorna besvarades av alla svarande utan som mest var det ca 790 svar per fråga. När procent för olika svar redovisas är det utifrån den totala antalet svarande för den frågan.



Av de som svarade på enkäten hade 62% hittade den via Facebook, från Yimby Stockholms sida eller annan sida.  26% hittade den via yimby.se och resterande 13% från vän eller kollega och annan social media eller annat.
De flesta svarande bor i Stockholms kommun, 69% av dem, men en betydande andel bor i annan kommun inom Stockholms län 21% eller utanför Stockholms län 10%.

Var skulle du helst vilja bo?
Deltagarna kunde klicka i var de helst skulle vilja bo. De allra flesta pekade ut platser i innerstaden.

Punkterna är relativt jämnt spridda över kvartersstaden.

En plats eller område för bostadsbyggande

Deltagarna kunde pricka in olika sorters punkter på en karta. Den mest populära kategorin var En plats eller område för bostadsbyggande som fick 2099 prickar.



Det finns relativ stor spridning av utpekade platser. Vi ser att vissa platser är extra populära: Bromma flygplats, trafikspagetting vid Västra skogen, Gärdet.

I söder finns det starkaste klustret på Årstafältet.

Det finns också ett antal vägar utpekade som vi kommer till längre ner.

En plats för kontor, tjänster eller affärslokaler
Det fanns också en kategori för kontor, tjänster eller affärslokaler, som fick 902 punkter.


Platserna utpekade är relativt lika de för bostadsbyggande.

.

Ett område som känns otryggt och borde förbättras
Otrygga områden pekades särskilt ut på Plattan och runt centralstation, på Medborgarplatsen, vid Gullmarsplan och runt centrum i Tensta och Rinkeby.

Trafikled som borde göras om till stadsgata
I kategorin En trafikled som borde göras om till stadsgata pekades ett antal leder särskilt ut.


Enköpingsvägen, Frösundaleden, Solnavägen, Roslagsvägen, Lidingövägen Drottningholmsvägen, Pampaslänken - Klarastrandsleden, centralbron och skeppsbron i norra Stockholm.

.
Stadsgårdsleden, Södertäljevägen, Nynäsvägen och Örbyleden i söder.

Grönområden

I enkäten fanns det möjlighet att visa olika grönområden som antingen inte är viktigt och kan bebyggas (orange, 967 prickar) är viktigt men kvalitén behöver förbättras (gul, 561) eller här finns unik stadsnatur (grön, 606). Vi kan zooma in på vissa områden som fått mest uppmärksamhet.

Hagaparken
Hagaparken fick mestadels röster för att bevara och rusta upp.

Lill-Jansskogen
I Lilll-Jansskogen vill många rusta upp och många bygga.

Gärdet
Gärdet fick absolut flest röster för att bebygga medan Djurgården fick framförallt röster att bevara.

Södermalm och närsöderort
På Södermalm pekades Drakenbergsparken ut som ett grönområde som bör rustas upp, Vitabergsparken som en park som skulle sparas och för Tantolunden var det blandade budskap. Årstaskogen pekades ut som ett område som bör bebyggas.

Årstafältet
Ingen av de svarande pekade ut Årstafältet som värdefull natur. Däremot fick det många röster för bebyggande och några för upprustning.

Nackareservatet
Spridda platser i Nacka naturreservat pekades ut för bebyggande, bevarande eller upprustning.

Nya eller förbättrade stråk
I enkäten fanns det möjlighet att rita ut förslag på nya eller förbättrade stråk i kategorin gång, cykel, kollektrivtrafik och bil.

Gångstråk
För gång ritades 468 streck ut. Mestadels i och till innerstan. Det syns efterfrågan på förbindelse mellan Årsta skog och Södermalm samt mellan Nacka och Djurgården respektive Värtan.

Cykelstråk
För cykel (380 streck) syns efterfrågan på radiella föbindelser till och från innerstaden, särskilt förbättrade nord sydliga förbindelser genom innerstaden. Samt även tvärförbindelser mellan olika närförorter.

Kollektivtrafikstråk
För kollektivtrafik (677 streck) syns en mängd tydliga trender i föreslagna dragningar. Strecken bildar en central ring med mycket fokus på centrala Nacka, Norra innerstaden och Liljeholmen. Älvsjö har också många streck, och bron mellan Ropsten och Lidingö.

Bilstråk
Allra flest streck fick kategorin bil (1 575) dock är majoriteten av dessa ritade av ett fåtal av de svarande, i form av förslag på nya gatunät. De allra flesta av linjerna (över 1000 stycken) ritades av svarande nr 1023.



Utöver rutnät så ritades även här många östliga förbindelser förbi Saltsjön.

Representativitet
Svaren kan inte ses som representativa för invånare i Stockholm som helhet. De deltagande hittade primärt enkäten från YIMBY Stockholms facebooksida och från hemsidan och kan därför antas vara mest medlemmar i nätverket. Det finns också en obalans i kön och ålder (och säkerligen också många andra kategorier som inte mätts) i jämförelse med Stockholm som helhet.
Kanske kan vi få en mer representativ bild (om en med ett litet underlag) om vi exkluderar de svarande som kom till enkäten via gruppen Stockholm är Inte Bullerbyn och yimby.se? För att då bara visa svaren från de som kom till den via Annan facebooksida, Vän eller kollega, Annan social media eller Annat

Var vill du helst bo?
Vi ser att även för den här gruppen pekar de flesta ut innerstaden som föredraget boende.

En plats eller område för bostadsbyggande + förbindelser.

Vi kan visa till exempel utpekade platser för bostadsbyggande och de olika typerna av förbindelser intritade. Vi ser en viss trend för prickarna vid Bromma flygplats, City, Gärdet och Årstafältet. För förbindelser syns efterfrågan på bättre koppling mellan Södermalm och Liljeholmen samt östlig förbindelse mellan Nacka och Ropsten.

Dela med dig av dina tankar
Vad tyckte du om resultaten. Var det vad du förväntat dig? Är de användbara? Vad skulle du vilja se mer detaljerad redovisning av?  Tyck till i kommentarsfältet nedan.

Du kan själv analysera enkätdatan och dela egna kartor eller stapeldiagram som visar delar du tycker är intressant. Använd samma färger som i den här artikeln och redovisa siffrorna så att det går att kontrollera mot grunddatan.

En del två för redovisningen av enkäten kommer inom kort.

YIMBY Stockholm om: kartenkät, enkät, medborgardeltagande, maptionnaire, område för bostadsbyggande

Bloggar om: kartenkät, enkät, medborgardeltagande, maptionnaire, område för bostadsbyggande

Den lokala Naturskyddsföreningen i Stockholms län tillsammans med Svenska byggnadsvårdsföreningen och Samfundet S:t Erik är oroliga för att Stockholms översiktsplan ska leda till att oersättliga stads- och naturmiljövärden går förlorade. Vi hävdar tvärtom att en förtätning av Stockholm är nödvändigt för att bygga vidare på det hållbara attraktiva Stockholm. I sin slutreplik ger skribenterna oss delvis rätt då de menar att strävan efter ökad täthet, närhet och marknadspotential är vällovlig men slänger samtidigt in några brasklappar.

Den 28:e april skrev den lokala Naturskyddsföreningen i Stockholms län tillsammans med Svenska byggnadsvårdsföreningen och Samfundet S:t Erik i Svenska Dagbladet och krävde att staden arbetar om Stockholms översiktsplan. De hävdade att tillväxten i Stockholm sker på bekostnad av oersättliga stads- och naturmiljövärden, att återstående obebyggda hamnområden måste behållas och att bebyggelsekoncentrationen till de centrala delarna leder till ökad segregation. Yimby har tidigare lämnat in ett yttrande om översiktsplanen som i korthet innebär att Stockholm ska växa med mer blandad bebyggelse och bli mer sammanhängande.

Yimbys replik och slutrepliken från Naturskyddsföreningen

Yimby svarade med en replik i samma tidning där vi pekade på bristerna i debattörernas resonemang där alternativet till förtätning är att folk bor någon annanstans med många negativa ekologiska, ekonomiska och sociala effekter som följd. Faktum är att Stockholm utanför tullarna är långt ifrån UN-habitats rekommenderade täthet om minst 150 boende per hektar för att uppnå en hållbar stadsplanering.

Vi fick svar på vår replik i en slutreplik där lokala Naturskyddsföreningen i Stockholms län tillsammans med Svenska byggnadsvårdsföreningen och Samfundet S:t Erik inleder med att föraktfullt kalla det politiskt och ekonomiskt oberoende nätverket Yimby för ”lobbyorganisationen Yimby”. Det sätter tonen för slutrepliken som i alla fall delvis ger oss rätt då de skriver att ”strävan efter ökad täthet, närhet och marknadspotential är vällovlig men inte tillräcklig”.

Skribenterna hävdar att ”flerkärniga strukturer blir mera robusta och att resandet totalt sett minskar i en flerkärnig struktur” med hänvisning till en rapport från Skåne. Svenska Naturskyddsföreningen har själva tagit fram en rapport om stadsutglesning som författarna av debattartikeln varmt rekommenderas att läsa. Där står bland annat att ”utsläppen från hushåll i perifera lägen är [] mer än dubbelt så stora som utsläppen från hushåll i centrala lägen. Skillnaderna beror i huvudsak [] på […] förutsättningar för familjerna att använda sig av kollektivtrafik.”

Naturskyddsföreningen ifrågasätter 4 huvudpunkter

I slutrepliken har skribenterna försökt ifrågasätta 4 punkter:

Yimby: Förtätning är viktig som klimatåtgärd.

Yimby: En tät stad sparar jordbruks- och naturmark i stadens omgivning.

Yimby: Förtätning skapar inte oattraktiva boendemiljöer.

Yimby: Stockholm består av enorma mängder grönyta utan egentligt värde.

De skriver bland annat att rivning av hus (30-40 år gamla) som ersätts av nya (mer ändamålsenliga) leder till helt onödiga och avsevärda klimatpåfrestningar. Faktum är att inte ett enda hus behöver rivas för att ge plats åt fler människor i centrum. Det är ingenting vi tagit upp i vår artikel och därmed en retorisk halmgubbe. Däremot är det helt sant att cirka 50 % av en ny byggnads energianvändning över sin livscykel uppstår vid byggnationen och cirka 50 % under driftsfasen. Med å andra sidan, för gamla hus gäller att cirka 85 % av energin går åt under driftsfasen. Moderna hus är ofta utrustade med moderna material och tekniska lösningar som leder till lägre koldioxidutsläpp orsakade av husets uppvärmning och drift. Det är alltså inte självklart att ett gammalt hus som ersätts med ett nytt behöver leda till större klimatpåfrestningar än ett som bevaras samtidigt som ett nytt hus byggs någonstans långt utanför staden. Däremot kan det finnas andra skäl, som kulturmiljöhänsyn, till att inte riva äldre byggnader.

De hävdar också att stockholmarnas bilresor inte minskar i den täta staden. I Göteborg pekar i alla fall bilinnehavet i den riktningen. Varför stockholmare och göteborgare skulle skilja sig i det avseendet är oklart. I den täta staden finns stormarknaden inom räckhåll med kollektivtrafik och lastcykel. Det är märkligt att företrädare för Naturskyddsföreningen i Stockholms län propagerar för att ta bilen till stormarknader, rekreation och barnens aktiviteter.

De försöker även med en märklig argumentation där de påstår att jordbruks- och naturmark visst har tagits i anspråk vid förtätning. Där har det ju byggts glest planerade handelsområden med stora asfaltsytor och utan stadsbyggnadsmässiga ambitioner. Vad det har med något i vår replik att göra överhuvudtaget får någon gärna förklara för oss. Det är just sådana områden Yimby mycket aktivt arbetar för att vi ska sluta bygga.

Innerstaden är inte mest populär

De långa bostadsköerna och höga bostadspriserna i centrala Stockholm beror inte på att centrala Stockholm är en attraktiv och populär plats att bo på utan tvärtom hävdar de det beror på att stadens kärna är överhettad. Vi måste lära oss skilja på trivsel och trängsel menar de. De menar också att de allra mest populära områden varken har de längsta bostadsköerna eller högsta bostadspriserna. Tvärtom vill de flesta stockholmare bo i äldre, välplanerade områden med god arkitektur. Men nu är det så att bostadsmarknaden är just en marknad och där gäller tillgång och efterfrågan. Överstiger efterfrågan tillgången blir priserna höga. Det händer bara i populära områden. Och det är inte de områdena som Naturskyddsföreningen i Stockholms län väljer att ta upp som exempel.

Slutligen drämmer de till med stora släggan och försvarar de tomma gräsfält, slydungar, impediment längs vägar som vi inte ser något vidare värde i att bevara. Naturskyddsföreningen i Stockholms län anser att detta är ytor för rekreation som rymmer en stor biologisk mångfald. De ytorna är alltså viktigare att bevara än den orörda naturen som en smart förtätning kan skydda och bevara för framtida generationer. Inte en enda park skulle heller behöva offras. Det finns tillräckligt med obebyggd tomtmark och bullerzoner runt våra stadsmotorvägar för att hundratusentals lägenheter skulle få plats i de större städerna direkta närhet.

Det sista stycket i slutrepliken handlar om att klistra diverse etiketter på ”lobbyorganisationen Yimby” vilket väl är en god sammanfattning av slutreplikens innehåll. I stora drag tunt på fakta och rikt på floskler. Den slutliga frågan blir var Naturskyddsföreningen vill bygga någonstans. På jungfrulig mark, eller kanske inte alls? Vi hoppas Naturskyddsföreningen i Stockholms län besinnar sig och lyfter blicken så att även de börjar omfamna vår strävan efter ökad täthet och närhet för hög livskvalité för alla som lever i Stockholm, idag och imorgon.

YIMBY Stockholm om: Stockholm, översiktplan, förtätning, SvD Debatt, Debatt, Svenska Dagbladet, Naturskyddsföreningen, Svenska byggnadsvårdsföreningen, Samfundet S:t Erik

Bloggar om: Stockholm, översiktplan, förtätning, SvD Debatt, Debatt, Svenska Dagbladet, Naturskyddsföreningen, Svenska byggnadsvårdsföreningen, Samfundet S:t Erik

Tidigare publicerade vi en artikel med resultat från YIMBY Stockholms kartenkät. Här kommer del två som visar resultaten från påståenden om stadsutveckling.

Deltagarna kunde ställa in reglage efter hur mycket de höll med de olika påståendena. Våra resultaten visar fördelningen över var de svarande placerade reglagen.


Fördelning av alla svar
Här är fördelningen av alla svaren. Den mörkaste blå visar hur stor del av alla svarande som drog reglaget längst till väster och det mörkaste grå de som drog den längst till höger. Vi kan till exempel se att ca 42% av de svarande höll helt med om påstående att "Jag vill ha fler riktigt höga hus i Stockholm"


Här syns antalet svarande för varje fråga.

Höga hus

Trafikleder

  Cykelvägar


Nya byggnader intill hemmet


Nya broar
Vi ser att de svarande kände starkast för att centrala trafikleder bör omvandlas till stadsgator och minst starkt för genare och/eller säkrare cykelvägar. Det är dock värt att notera att frågan om cykelvägar är den enda som riktar sig till den svarande personligen medan de andra är mer allmäna frågor om vad som vore god stadsutveckling. Kanske hade svaren sett anorlunda ut om alla frågor var riktade personligen till den svarande, i stilen "fler broar skulle ge mig kortare restid i vardagen". Vad tror du?

YIMBY Stockholm om: kartenkät, enkät, medborgarförslag, medborgardeltagande, maptionnaire, område för bostadsbyggande

Bloggar om: kartenkät, enkät, medborgarförslag, medborgardeltagande, maptionnaire, område för bostadsbyggande

YIMBY lämnade  in ett yttrande om Planprogram Henriksdal i mars.
Du kan läsa vårt yttrande som PDF här. Plandokumenten kan läsas här.

Allmänt

YIMBY ser mycket positivt på Nackas intentioner att utveckla denna ytterst viktiga del av kommunen. Platsen är tydligt utpekat som en del av den regionala stadskärnan i RUFS 2010 och vi kan inte underskatta vikten av att denna plats ges förutsättningar för en levande stad med potential till god service. Platsen är en viktig pusselbit i sammankopplandet av utvecklingsområdet Kvarnholmen och Stockholms innerstad, varför vi bejakar Nacka kommuns ambitioner att förbättra området, som idag totalt saknar urbana kvaliteter. Idéskissen på Kvarnholmen som stadsgata visar tydligt att er vision är ett varierande arkitektoniskt uttryck med levande bottenvåningar, vilket YIMBY bejakar. Vi hyllar även er långsiktiga inställning till arkitektonisk kvalitet, där ni exempelvis på påpekar att ”[bebyggelsen] bör utformas med material som åldras med värdighet och patina till exempel cortenstål, glas, trä och betong. Puts och fibercement bör undvikas.”

Synpunkter

För att skapa ett organiskt intryck av en varierande stad och för att främja konkurrensen mellan byggherrar rekommenderar YIMBY att kommunen använder sig av småskaliga fastighetsindelningar vid markanvisningsskedet. Liknande modeller prövas just nu i planprogrammet för Sundbybergs nya stadskärna, där det finns uttalande ambitioner om en ”finmaskig ägoväv”.

YIMBY hoppas att kommunen förstår vikten av att bibehålla den höga exploateringsgraden för att försäkra sig om att området blir lyckat. Endast med den vägen kan underlag för god service och goda kollektivtrafikförbindleser säkras. Om exploateringsgraden sänks under planprocessens gång riskerar området att inte uppnå sina uttalade mål.



Enstaka högre hus längs Kvarnholmsvägen
YIMBY noterar att staden har som ambition att högst bygga 6-7 våningar för att ge ett mänskligt intryck. Vi anser att enstaka högre hus borde tillåtas inom ramarna för planen. Högre hus ger fler bostäder, bättre underlag för service och kollektivtrafik och skapar intressanta landmärken som kan komma att karaktärisera området framöver.

Henriksdalsberget
Vi noterar att en SCAFT-liknande lösning för kvarteren på Henriksdalsbergen har används. Vi förstår att topografin är svår, men uppmanar ändå Nacka kommun att försöka hitta en annan lösning. Ett förslag på en sådan lösning finns presenterad följande film: https://www.youtube.com/watch?v=zEVlxqHELsk



 Halvöppna kvarter
Vi vill rekommendera nacka kommun att förorda slutna kvarter framför de trasiga kvarter som huvudsakligen förekommer i planen. Detta gör vi på följande grunder:

• Slutna kvarter skapar privata innegårdar som anses vara attraktivare än halvprivata oklara ytor där det lätt blir att man varken känner sig välkommen som främling eller hemma som boende.
• Slutna kvarter skapar ett naturligt bullerskydd.
• Slutna kvarter är bättre ur ett barnperspektiv där risken att barnen springer ut i trafik elimineras.
• Om gliporna i kvarteren bebyggs tillkommer ett antal extra bostäder.
• Vi vet att halvöppna kvarter fungerar dåligt av erfarenhet. Det finns otaliga projekt runt Stockholmsområdet där det satts upp skyltar och grindar och andra mindre lyckade lösningar på grund av planerarnas oförmåga att se att en sluten innergård är attraktivt och eftersökt.

Ett vanligt argument mot slutna kvarter är ljusinsläpp på gården. Detta problem är dock enkelt löst genom att låta en del av kvarterat utgöras av en lägre volym på 1-2 våningar. Kvarterat sluts fortfarande, men ljusinsläppet säkras.

YIMBY Stockholm om: yttrande

Bloggar om: yttrande

Enköpingsvägen - ny stadsdel som binder ihop
Det finns planer på att omvandla Enköpingsvägen till en stadsgata hos Solna och Sundbybergs kommuner. YIMBY Stockholm har skissat på ett förslag:

• En tät urban stadsdel med parker och en framtagen Råstabäck
• Tvärgator som binder ihop hela området och tar bort vägens barriäreffekt.
• Stadsgata som främjar gångstråk, cykel och kollektivtrafik

Förslaget ger en ny stadsdel som knyter ihop hela området och uppskattas ge 15 000 bostäder och 30 000 arbetsplatser tillsammans med skolor, idrottshallar och annan service. Ett alternativt sätt att hantera plan och byggprocessen för att styra de estetiska kvaliteterna och få variation i bebyggelsen föreslås också.

(Klicka på bilden för att se den i större storlek)

Om du bor i Solna eller Sundbybergs kommun och gillar förslaget, skriv på vår namninsamling  för att kommunicera detta till era folkvalda.

En byggbar yta större än Sundbybergs centrum
Enköpingsvägen sträcker sig från Ulvsundavägen i väster vid gränsen mellan Stockholms och Sundbybergs kommun sydost om Rinkeby och bort till trafikplats Järva krog vid E4:an i Solna kommun i öster.

Detta förslag är avgränsat till den västra delen av sträckan, från Rinkeby till och med Ostkustbanans järnvägsspår öster om Ulriksdal. Arealen för området är ca 132 hektar, varav 88 i Sundbyberg och 44 i Solna. Om man räknar med att 50% av marken är offentlig plats så blir det 44 hektar byggbar mark i Sundbyberg och 22 hektar i Solna.

För att ge en bild av ytornas storlek kan du se hur stor del av Sundbybergs centrum som skulle rymmas på ytan för handelsområdet söder om vägen.
Sundbybergs centrum urklipp (inom röda linjen) lagd över dagens handelsområde söder om vägen

Glest och barriärer idag
Tittar man på nuvarande bebyggelse, gatunät och den planerade bebyggelsen (från detaljplaner, samråd eller illustrationsskisser) så ser man en mycket låg bebyggelsetäthet i området. Den visar också hur avskilda många av områdena är från varandra. Gatustrukturen mellan de olika områdena är i stort sett obefintlig och Enköpingsvägen är en barriär mellan norr och söder.
Karta över nuvarande planområdet. Nuvarande bebyggelse i svart, fastställd eller planerad bebyggelse i grått

En viktig anledning till bebyggelsens placering är de branta höjdskillnaderna i området. Enköpingsvägen ligger lågt ner jämfört med omgivande terräng, och i delar söder om vägen finns en kraftig brant mot Hallonbergen som är särskilt svår.
Vy av Hallonbergen från Enköpingsvägen


Råstabäcken – en dold tillgång
Längs med västra delen av Enköpingsvägen rinner Råstabäcken som leder till Råstasjön. Bäcken leds idag under långa sträckor i kulvert, bland annat under Hornbachs och Coops parkeringar.
Nuvarande kulvert för Råstabäcken

Råstabäcken har en viktig funktion för avledning och rening av dagvatten och men kan också nyttjas till mer trivsamma parkmiljöer.

Förslaget - skapa ett attraktivt stråk med liv och rörelse
Förslaget är att Enköpingsvägen utvecklas till ett aktivt stråk i norra Stockholm som bidrar till att binda samman istället för att dela staden. Enköpingsvägen blir en gata man beger dig till av en mängd anledningar - ett service- och kulturutbud, bostäder och arbetsplatser - som gör att det är liv och rörelse de flesta av dygnets timmar.
Förslaget med ny bebyggelse färglagd. Klicka på bilden för att se den i större storlek

Området är också en stadsdel där man kan ta sig till fots eller med cykel för att ta sig runt, och som hjälper den som bor i ett omkringliggande område – som Ursvik, Rissne, Hallonbergen, Bagartorp - med detsamma. Med bra och gen kollektivtrafik, med smidigt byte till pendeltåg i Ulriksdal och rum för eventuell framtida spårväg stöds kollektivtrafik till och från området.

Förslaget innebär också att ersätta det befintliga handels och industriområdet söder om Enköpingsvägen mot Rissne.

En tät urban stadsdel
Förslaget är att etablera en tät och urban stadsdel, med stadsgatan som kärna. Stadsdelen länkar ihop och binder samman de omkringliggande områdena och den ska ha ett service- och kulturutbud tillsammans bostäder och arbetsplatser som gör en levande stad.

Tätheten nyttjar den byggbara marken effektivt och den skapar bra och attraktiv miljö med korta avstånd för boende med service och butiker i bottenplanen mot gatan. Viktigt är därför att få till varierat med bostäder, arbetsplatser och service.
Visionsbild av stadsgata

15 000 bostäder, 30 000 arbetsplatser och mer
Förslaget ger i en beräkning 15 000 bostäder. Beräkningen utgår från en exploateringsgrad av tre gånger ytan för den bebyggda marken och att 60% av byggnaderna är bostadshus och att boytan i dessa är 77%. Genomsnittlig yta för en bostad i Solna och Sundbyberg är idag 60 kvm. 10 000 av bostäderna hamnar i Sundbyberg och 5 000 i Solna.

Antal arbetsplatser uppskattas till 30 000 i hela området. Uppskattningen görs utifrån den modell som nya Slakthusområdet beräknas efter. Där planeras 2,5 arbetsplatser per bostad, men i denna uppskattning har detta justerats ner till 2 arbetsplatser per bostad.

En stad är ju mer än bara bostadshus, det behövs också skolor, vårdcentraler, idrottsanläggningar, inrättningar och service. Detta har också tagits med i beräkningen.

Tvärgator som binder ihop
Enköpingsvägen idag är en barriär mellan olika stadsdelar. För att den ska brytas krävs nya kopplingar till den från dess omgivande områden.

Om man ser till befintliga stadsmiljöer i Stockholm så har de flesta huvudgator runt 50-100 meter mellan varje tvärgata. Som en jämförelse kan du se Enköpingsvägens gatustruktur bredvid Södermalms struktur, som en måttstock för förslaget.
Gatustruktur för Enköpingsvägens respektive Södermalm

Denna täthet av tvärgator bör eftersträvas för Enköpingsvägen också.

Överbrygga höjdskillnader kreativt
För att överbrygga de större höjdskillnaderna föreslås en tvärgata med en diagonal väg som kan gå på en bro ner till Enköpingsvägen.
Planförslag vid branten

En mindre gång och cykelpassage som kan slingra sig ner längs med uppfylld mark föreslås också. Denna kan göras till en vacker attraktiv passage.

En illustration av eventuella tvärgator mellan olika markhöjder och dess lutning från Rissne ner till vägen visar på stora skillnader på flera platser.
Bild på markhöjder och lutning för eventuella tvärgator från Rissne ner till vägen

Höjdskillnader är ju såklart en huvudvärk i utformandet av ett förslag där man vill komma över barriärer. Möjligheterna att överbygga, med överdäckning och/eller fyllning, beror mycket på vilka krav som ställs på maximal lutning för tvärgatorna vid korsning mot Enköpingsvägen. Det kan behövas flera olika lösningar för att kunna få till gator och nyttja marken intill dem. Framförallt kommer det att krävas mycket markfyllnad.

Höjdskillnader kan också överbryggas med hjälp av byggnader som byggs i nivåer.
Visionsbild till slingrande cykel/gångväg, Lombard Street i San Francisco
Inspiration - byggnad i backe, Temperence Street, S:t John's, Canada

I en tät stadsmiljö gäller det att vara kreativ med markanvändningen för att få plats med så mycket som möjligt. Ett sätt är att utnyttja nivåskillnaderna. Om höjdskillnaden mellan Rissne och Enköpingsvägen fylls ut blir det mycket yta under marknivå. Kanske går denna att nyttja för tex sporthallar.
Exempel på underjordisk sporthall, Konradsbergshallen

Stadsgata som främjar gångstråk, cykel och kollektivtrafik – och bilar
Nuvarande Enköpingsvägen, som den ser ut på delen vid Sundbybergs stadshus väster om korsningen med Ursviksvägen, har en total bredd från gångbanans kant till yttersta körbanans kant på andra sidan på 38 meter. På en sådan bredd kan man få plats med långt mycket mer.
Nuvarande Enköpingsväg disposition 38 m

På 34 meters bredd får det plats ordentliga trottoarer, träd, cykelfiler i varje riktning, dedikerade bussfiler med hållplatser samt två körbanor.
Ny Enköpingsväg disposition 34 m

Där det inte behövs hållplatser kan utrymmet stället användas för svängfiler för bilar där det behövs.
Ny Enköpingsväg disposition – med svängfiler för bilar

Och på andra platser för uteserveringar och cykelparkeringar.
Ny Enköpingsväg disposition – med plats för uteserveringar

Förberett för eventuell spårbunden trafik
Med en separat bussfil finns det även möjlighet att dra spårbunden trafik längs med gatan i framtiden om underlaget är tillräckligt.



Spåren kan då också omges av gräs vilket minskar buller från dem och absorberar dagvatten.
Spårvagnspår i Lyon som omges av gräs

Anlagda parker av hög kvalitet
I anslutning till Enköpingsvägen finns mycket naturmark men ingen anlagd natur av hög kvalitet.

Förslaget innehåller också nya parker av olika storlekar och utformningar, utspridda bland de nya kvarteren. Med en hög befolkningstäthet som föreslås finns det underlag för att ha olika typer av parker som kräver mer investering och skötsel.
Inspiration: Centralbadsparken i Stockholm och Greenacre pocket park i NYC

Inspiration: Uggleparken i Kristinebergs slottspark, Stockholm

Råstabäcken framtagen

Råstabäcken kan lyftas fram i markhöjd (eller på några meter lägre) och bli en del av ett öppet dagvattensystem för den nya och omgivande bebyggelsen.
Råstabäcken i blått (linjen tjockare än verkligheten) omgiven av park

Bäcken kan också anläggas i en damm i en park intill stadshuset.
Damm intill Sundbybergs stadshus

Gröna områden utan barriärer
Det är viktigt att det gröna inte blir otryggt för människor i området. Större obebyggda områden i kan kännas otrygga för gående och cyklister, särskilt nattetid. Samtidigt uppskattas obrutna gröna förbindelser genom staden, för tex löpning eller promenader. Lösningen kan vara att arbeta med nivåskillnader.

I förslaget är ett befintligt grönt område vid vägen obebyggt. För att vägarna inte ska bli barriärer föreslås gröna förbindelser under under de två gatorna som korsar området.
Gröna passager (markerat med svart) under vägar i obebyggt område intill Råsta gård

Broarna behöver inte vara mörka gångtunnlar utan kan utformas för att bidra positivt till platsen. Inspiration till broar kan hämtas från många håll i världen.
Bro i Central Park i NYC och Bro över Jardins del Turia i Valencia

Genomfartsled för cyklister
En ny genomfartsled för cyklister som går den genaste vägen genom området föreslås också mellan Hallonbergen och Bagartorp. Här har hänsyn tagits till att minimera antalet korsningar och starka stigningar. Sjövägens bro över järnvägen (mitt i den föreslagna sträckan) är smal och vägen föreslås därför i stället korsas via en cykelöverfart strax norr om bron.
Cykelled (orange prickad)

Ny uppgång Ulriksdals pendeltågstation
För att förbättra kommunikationen till och från området föreslås en flytt eller förlängning av perrongen för Ulriksdals pendeltågsstation med nya uppgång intill Enköpingsvägen. Då kan pendlare lättare nyttja det förbättrade kollektivtrafikstråket längs Enköpingsvägen.
Ny stationsuppgång intill Enköpingsvägen

Möjlighet att styra genom krav i markanvisning
Ett stort problem i byggandet i många nya områden är att få till de estetiska kvalitéerna. Dessa är svåra att styra i detaljplaneringen som bara kan reglera objektiva faktorer som fasadmaterial, taklutning eller byggnadshöjd.

I det här fallet, där kommunen äger en stor del av marken, finns det möjlighet att styra utformningen genom krav i markanvisningen. En optimal markanvisningsprocess skulle kunna ske i stegen:

1. Kommunen upprättar och antar en detaljplan som inte är alltför detaljerad
2. Markanvisningstävling påbörjas där ett fast pris sätts på marken och kommunen väljer exploatörer efter kvaliteter såsom materialval eller intressant arkitektur.
3. Markanvisningsavtal tecknas men köpet slutförs inte förrän bygglov är beviljat och byggandet har startat.
4. Kostnaden för detaljplanearbetet tas ut i samband med bygglovet som en planavgift

Detta ger en rad fördelar:

• Att exploatören faktiskt bygger det som de vann tävlingen med istället för att lämna in ett nytt bygglov på något helt annat när de väl äger marken.
• Det skapar plats även för mindre aktörer, såsom bygg-gemenskaper och mindre byggbolag, genom att exploatörerna kommer in i processen först när planen är färdig.
• Avkastningskraven för projekten blir lägre eftersom exploatörerna inte behöver inkludera det riskkapitalistiska utlägget att finansiera en planprocess i sin kalkyl.

Byggprocess som skapar variation
All mark kommer inte att kunna planeras och byggas samtidigt. Vanligt idag är att områden byggs i etapper vilket leder till att varje etapp får sitt ofta ensidiga utseende och stil.

Ett annat sätt att istället dela upp det är att all mark närmast huvudstråket bebyggs först, så att det finns en kärna att bygga vidare på. I nästa steg går man vidare och bygger längs de yttre sidogatorna. Sista steget är att fylla i glappen mellan kvarteren. Glappen kan under tiden användas som bygglager, truckparkering och liknande tills byggherrarna drar vidare till nästa kvarter.

Tanken är att få till variation och ålder när olika delar av kvarter bebyggs samtidigt som det finns ett visst mått av hänsyn till bygglogistiken kvar. Vi får en naturlig tidsblandning och variation på byggnaderna.

Vad tycker du?
Nu har har du läst det som vi i Yimby tycker och tänker, vilket är en skissering av en utveckling där Enköpingsvägen blir ett aktivt stråk i norra Stockholm som bidrar till att binda samman istället för att dela staden.

Vad tänker du om Enköpingsvägen? Håller du med oss? Berätta!

YIMBY Stockholm om: Enköpingsvägen, planförslag, sundbyberg, solna, stadsgata, väg, Enköpingsgatan

Bloggar om: Enköpingsvägen, planförslag, sundbyberg, solna, stadsgata, väg, Enköpingsgatan

Sommaren 2007 grundades yimby. Det har nu gått 10 år sedan dess och det ska uppmärksammas med ett firande. Den 14 oktober kommer vi arrangera en utställning, bjuda in talare och hålla en paneldebatt med möjlighet att träffa andra människor som är intresserade av stadsbyggnadsfrågor. Det hela följs av en fest i samma lokal.

Eventet bekostas av anmälningskostnad till festen så anmäl dig redan nu om du vill bidra till att jubileet blir så bra som möjligt.

Plats: Kungsbroplan 2, Fores lokaler
Tid: 12:00 öppnar lokalen, 18:30 Börjar efterfesten.
Kostnad: Utställningen är gratis, festen 100 :-

Anmälan till festen

Facebook-event

Hoppas vi ses där!

YIMBY Stockholm om: jubileum 10år tioår fest utställning stockholm

Bloggar om: jubileum 10år tioår fest utställning stockholm

Den 14e oktober är det Yimbyjubileum i Fores lokaler på Kungsbroplan 2. Det kommer att vara utställning, tal, paneldebatt, mingel och fest. Läs mer om eventet i inlägget under. Hela schemat kommer så snart som möjligt.

Själva eventet är gratis medan anmälan till festen på kvällen kostar 100 kr. Hela eventet bekostas av anmälningskostnaden till festen. Vi behöver få in mer anmälningar redan nu för att kunna beställa tryck för planscher och broschyrer till utställningen. Stödjer du YIMBY och vill bidra till ett fantastiskt jubileum? Anmäl dig då till festen i detta formulär och betala in 100 kr via Swish 070 747 3935 eller bankkonto 5365 0234661 SEB (skriv ditt namn i meddelandet).

Om du inte kan komma men ändå vill vara med och bidra kan du skicka valfri summa och skriva STÖD som meddelande.

Köp också gärna biljetter till vänner, familj eller kollegor.

Till alla som redan har anmält sig: Tack så mycket! Ni är med och bidrar till en positiv utveckling för YIMBY och Stockholms stadsutveckling.

YIMBY Stockholm om: Yimbyjubileum, utställning, tal, paneldebatt, mingel, fest, fores

Bloggar om: Yimbyjubileum, utställning, tal, paneldebatt, mingel, fest, fores

Årets nomineringar från medlemmar i YIMBY Stockholm är inne. Priset delas varje år ut till en aktör som positivt bidragit till Stockholm som en tätare, mer hållbar och levande urban stad. Vinnaren av YIMBY-priset till Albert Lindhagens minne presenteras på YIMBY:s 10-års jubileum den 14:e oktober, Fores lokaler. 

7 bidrag är nominerade och vinnaren avgörs av en prisjury med flera framträdande stadsbyggnadsprofiler. De nominerade till årets pris är:

Umami Park, Wallenstam
"För en total omgörning av en miljonprogramsförort till tät urban blandstad."



Bolinders Plan, Utopia Arkitekter
"För att de bröt tabut kring att tänka nytt kring Loudden och Gärdet samt för att de tänker nytt och utmanar det rådande arkitekturparadigmet med visionära och kreativa lösningar som skulle liva upp staden. Markanvisningskissen och projektarbetet med Bolinders plan får symbolisera allt detta."


Sundbybergs kommun
"För Sundbybergs kommuns arbete med spårområdet för att utveckla den centrala stadskärnan, för arbetet med stadsutvecklingsprojekten i Hallonbergen, Rissne och Ör och historiskt sett för Tuletorget."



Krister Isaksson
"Han har genom sitt pedagogiska anslag och med stöd av rikliga faktauppgifter i sina blogginlägg och artiklar lyckats nå utanför den devota skaran av året-om cyklister. Genom sitt strategiska arbete har han lyckats skapa opinion även i bredare lager för behovet av en bättre, ordentlig cykelinfrastruktur för att åtgärda den undermåliga situation, ofta förenat med fara för livet, som cyklisterna i dag möter i trafiken."


Tellus Towers, SSM
"SSM för deras Tellus Towers-projekt, för deras uthållighet, deras vilja att betydligt höja exploateringsgraden efter att först fått nej till den ursprungliga platsen, till skillnad från många andra som kompromissar ned sina förslag, och att de visar hur man kan tillföra många funktioner, förbättra en plats och en tunnelbanestation för att samtidigt maximalt utnyttja centralt liggande tomtmark, och integrera höga hus i en kvartersstad, utan stora omgivande ytor."


Scandic Hotels
"Scandic Hotels för deras arbete att skapa levande och trygga mötesplatser i Stockholm; särskilt på Norrmalm, med Grand Central, Continental, Haymarket, No 53 och Downtown Camper."


TAK, Urban Escape Stockholm (AMF Fastigheter)
"För att detta är något som Stockholm verkligen behöver för att komma ur sitt skal och bli mer än en förvuxen mellanstor stad. När man besöker TAK får man inte bara en i det närmaste unik tillgång till Stockholm ur ett fågelperspektiv utan man fylls också av en känsla att ha flyttats någon annanstans i tid och rum. Det ligger en klar storstadskänsla över både stället och hela bygget men det känns så typiskt Stockholm och inte som Boston, London, Rotterdam, New York eller Toronto. Det enda är att man skulle kunna önska fler byggen och ställen av detta stuk i Stockholm."





YIMBY är ett partipolitiskt obundet nätverk som är öppet för alla stadsvänner. Vi vill att Stockholm skall växa och utvecklas. Och vi vill att staden skall växa på rätt sätt. Vi vill ha mer tät blandstad - inte gles bilstad. Vi vill ha fler dynamiska och levande täta stadsmiljer, inte glesa isolerade bostadsområden.
https://www.facebook.com/groups/yimbystockholm/

YIMBY Stockholm om: Pris, 2017, yimbypriset

Bloggar om: Pris, 2017, yimbypriset

Årets vinnare är Umami Park, Wallenstam.

Årets vinnare vann med den sista rösten som kom in från prisjuryn där det stod mellan 3 olika nominerade som alla hade chans att vinna. Det stod mellan Krister Isaksson, Sundbybergs kommun och Umami Park, Wallenstam. Motiveringen från juryn och YIMBY Stockholms medlemmar var som följer:

Priset delades ut i samband med YIMBY:s 10-årsjubileum den 14/10-2017. På plats för att ta emot priset var Malin Kernby, Affärsområdeschef för Exploatering samt kommersiella lokaler på Wallenstam.

Årets prisjury 2017

Jan Jörnmark, docent
Lorentz Tovatt, riksdagsledamot (MP)
Mattias Goldman, VD Fores
Per Ankersjö, strategisk rådgivare
Cathrin Bergenstråhle, kommunalråd Nacka (M)
Sofia Buhrgard, planarkitekt (YIMBY)
Oscar Freyre, konstnär (YIMBY)
Tobias Davidsson, prissamordnare (YIMBY)

YIMBY Stockholm om: Pris, 2017, YIMBY-pris, 10-års jubileum

Bloggar om: Pris, 2017, YIMBY-pris, 10-års jubileum

Utglesning av städer är dyrt konstaterade en kanadensisk utredning som redovisades här för något år sen. Men eftersom den främst byggde på att man adderade allt som blir dyrare finns det ingen garanti för att alla poster har kommit med i beräkningen. Kanske finns det också fördelar med utglesning – det går inte att konstatera på det sättet.
Emellertid finns det andra sätt att räkna.

Bland annat ett som tre forskare från USAs Federal Reserve har använt. De har helt enkelt jämfört en stor mängd städer i USA och redovisat både hur täta de är och hur bra de har gått ekonomiskt. Med hjälp av regressionsanalys har de sen försökt hitta samband.
Och mycket riktigt finns ett – om än svagt – sådant. Om en stad halverar sin befolkningstäthet förlorar den också 2-4 procent tillväxt varje år.

Andra forskare har på samma sätt kommit fram till att de förlorar 4-6 procent varje år på halverad täthet. Men nånstans där ligger alltså siffran.
Nu kan 2-6 procent verka futtigt. Men då ska vi veta att Stockholms innerförorter har ungefär en tiondel av innerstans täthet. Vilket borde borga för 10-25 procent extra kostnader. Och ytterförorterna är ännu glesare. Vilket bland annat sätter Handelskammarens krav på nya fjärrförorter i ett egendomligt ljus. De om några borde väl ha koll på sånt som extrakostnader och konkurrensnackdelar.

Federal Reserve-forskarna törs inte ge sig på några mer detaljerade förklaringar till sina fynd. Men kanske behövs det inte. Avstånd kostar. Poängen med städer är synergier – korta avstånd mellan folk som har med varandra att göra skär bort kostnader genom att förenkla alla samarbeten. Förlängs avstånden minskar poängen och vinsterna uteblir.

YIMBY Stockholm om: utspridning, utglesning, sprawl, kostnader, synergier

Bloggar om: utspridning, utglesning, sprawl, kostnader, synergier

This is a shortened English translation of the article Resultat från YIMBY Stockholms kartenkät - del ett and Resultat från YIMBY Stockholm kartenkät del två.

In the begining of 2017, YIMBY Stockholm held a map questionaire about the development of Stockholm. The target was all people who live or wants to live in Stockholm and a total of 808 people responded. We used the tool Maptionaire to make the survey. The data with the results from the questionnaire is available here.
.

About the respondents
None of the questions were answered by all respondents, at the most there were about 790 answers per question. When the corresponding percentage is presented below that is based on the total number of respondents of the particular question.

62% of the respondents found the questionnaire via Facebook, through the Yimby Stockholm page or other pages. 26% found it via yimby.se and the remaining 13% via a friend, colleague, other social media or else.

Most of the respondents live in the Municipality of Stockholm, 69% of them, but a substantial share,  are living in other municipalities in the County of Stockholm, 21%, or outside the County of Stockholm, 10%.

The average age of the participants was around 37 years. Two thirds of the respondents were men and one third women. The majority of them (63%) lived in Stockholm municipality, about half of that group in the inner city and half outside it. Their most common mode of transport was Public transport, 59%.

Where would you prefer to live?
The participants could choose places where they would prefer to live. Most of them chose places in the inner city.

A place or area for new housing

The participants could register several types of dots in a map. The most popular category were A place or area for new housing, with a total of 2099 dots.

There is a relatively scattered pattern to the chosen places. Some places are visibly more popular: Bromma Airport, the road spaghetti around the E4 highway at Västra skogen and the central field of Gärdet.

Västra skogen

Gärdet

In the southern part of the city the strongest cluster is found on Årstafältet (The Årsta field).

It is also evident that respondents like to see more construction along some major roads which we will get to further on.

A place for offices, services and shops

There were also a category for offices, services and shops which received 902 dots.

The places that were proposed were fairly similar to those suitable new housing.
Northern Stockholm


.
Southern Stockholm

An area which is unsafe and should be improved
Sergels Torg, Central Station, Medborgarplatsen, Rinkeby center

Unsafe areas were particularly clustered around Sergels Torg, the Central railway station, Medborgarplatsen, the area around Gullmarsplan and the centers of Tensta and Rinkeby.

Arterial road which should be transformed into an urban boulevard 
Enköpingsvägen, Frösundaleden, Stadsgårdsleden, Örbyleden

In the category Arterial road that can be transformed into an urban boulevard there were some roads that were particularly pointed out: Enköpingsvägen, Frösundaleden, Solnavägen, Roslagsvägen, Lidingövägen Drottningholmsvägen, Pampaslänken - Klarastrandsleden, Centralbron, Skeppsbron, Stadsgårdsleden, Södertäljevägen, Nynäsvägen and Örbyleden.

Green areas
In the survey it was possible to register different opinions about green areas. The categories were: Not important and can be developed (orange, 967 dots), Important but in need of improvement (yellow, 561 dots) or Here is unique urban greenery (green, 606 dots). Let's zoom in on those areas that received the most attention.

Hagaparken mostly received opinions for preservation and refurbishment.

Hagaparken (The Haga Park)

In the Lill-Jansskogen the opinions goes both ways, many wants to refurbish the park as well as develop it with construction.

Lill-Jansskogen (The Lill-Jan's Forest)

Gärdet field received a majority of opinions (dots) for development whereas the island of Djurgården mostly got votes for preservation.
 
On the island of Södermalm Drakenbergsparken (in the upper left of the image) where pointed out as in need of refurbishment, Vitabergsparken as a park that should be preserved and Tantolunden got mixed opinions of all three categories.
Södermalm Island and the southern inner suburb of Årsta and Gullmarsplan

None of the respondents marked Årstafältet (Årsta field) as unique nature. It got many votes for building and some refurbishing.

Årstafältet (Årsta field)

New and improved connections
The respondents could draw suggestion of new or improved connections in the city.

Walking got 468 suggestions. Mostly within and in connection to the inner city.
Walking connections

Biking had 380 connections. Also here many connections to and from the inner city but also cross connections between different central suburbs.
Biking connections

Public transport got many more suggestion than walking and biking (677). There are clear trends, the strongest one a circular connection between the south and east central suburbs and the west and north of the inner city. There's also some strong connections to Älvsjö in the south and the brige to the island Lidingö in the north east.
Public transport connections


Current subway lines in Stockholm

Car connections got the most suggestions. But the majority of these were drawn by just a few respondents who drew suggestion of new street grids in specific areas. One of the respondents drew more than thousand lines.
Car connections

Apart from the street grids, there was one clear area of attention: a connection between the south east and north east of Stockholm.
Car connections in the east

There is currently no connection between these areas. There has been talk about a bridge for over a hundred years, and in more recent years a tunnel. Yimby Stockholm has made our own proposal for a bridge that could enable all modes of transport, while not disturbing the sea traffic or the nature area of Djurgården.

General opinions of development
Participants could also answer general questions about the development of the city.


The most decisive opinion was that central highways should be transformed into city streets and that more bridges should be built.

It's interesting to see that the demand for shorter and/or safer bike routes seems lower than for the other topics. It could be because that question is frasing of that question, with a focus on the need of the respondent rather than just a general need as in the other questions. Or it could be due to the popularity of public transport over biking among respondents.

Representation
One important question of the results is how representative they are for Stockholm residents as a whole. Since YIMBY Stockholm was the maker of the survey most people who participated found it through our channels, though we did reach out to other organizations and media in effort to broaden the sampling group. Regardless, the survey shows a large number of people who want to see a certain development in Stockholm.

Your thoughts
What are tour thoughts about our results? Are they similar to what they would be in your city or do you see differences? What type of questions would you ask in a questionnaire of your own? Let us know in the comments.

YIMBY Stockholm om: maptionnaire, questionnaire, Stockholm, suggestions, new housing

Bloggar om: maptionnaire, questionnaire, Stockholm, suggestions, new housing